Maslows behovstrappa är en modell för hur människor prioriterar sina behov, presenterad av Abraham Maslow 1943 i artikeln A Theory of Human Motivation. Modellen har fem nivåer: fysiologiska behov, trygghet, gemenskap, uppskattning och självförverkligande. Grundtanken är att behov på lägre nivåer måste vara någorlunda tillfredsställda innan högre behov blir drivande.
På den här sidan
Två saker nämns sällan. Maslow ritade aldrig själv någon pyramid, utan figuren tillkom senare i amerikansk ledarskapslitteratur. Sent i livet lade Maslow dessutom till en sjätte nivå, självtranscendens, ovanför självförverkligande. Modellen saknar starkt empiriskt stöd och kritiseras fortfarande av forskare.
Vad är Maslows behovstrappa?
Behovstrappan förklarar hur människor rangordnar sina behov. Abraham Maslow presenterade modellen 1943 i den vetenskapliga tidskriften Psychological Review och utvecklade den vidare i boken Motivation and Personality från 1954.
Maslow delade in behoven i två kategorier. De fyra första kallade Maslow bristbehov, eftersom de motiverar oss just när de inte är uppfyllda. Den femte kallade Maslow växtbehov, och den fungerar annorlunda genom att aldrig mättas helt utan växa i takt med att personen närmar sig den.
De fem nivåerna
| Nivå | Vad nivån innehåller |
|---|---|
| 1. Fysiologiska behov | Luft, vatten, mat, sömn, värme och vila. Utan dessa fungerar kroppen inte. |
| 2. Trygghet | Skydd, hälsa, ekonomisk stabilitet, bostad och förutsägbarhet. |
| 3. Gemenskap | Kärlek, vänskap, tillhörighet och att bli accepterad av andra. |
| 4. Uppskattning | Självrespekt, kompetens, status och erkännande från omgivningen. |
| 5. Självförverkligande | Att utveckla sin potential, skapa och göra det man är ämnad för. |
Maslow menade att bara en mindre del av befolkningen når den femte nivån i någon egentlig mening. Samtidigt betonade Maslow att människor rör sig upp och ned i systemet under livets gång, exempelvis vid arbetslöshet, sjukdom eller skilsmässa. Behovstrappan var alltså aldrig tänkt som en enkelriktad resa.
Ritade Maslow pyramiden?
Nej. Maslow ritade aldrig någon pyramid i sina egna texter. Pyramidfiguren växte fram senare, framför allt i amerikansk ledarskapslitteratur under 1960-talet, där en visuellt tydlig figur passade bättre i undervisning.
Skillnaden har fått verkliga följder. Pyramiden signalerar att nivåerna måste avverkas i strikt ordning och att bara ett fåtal kan nå toppen, två påståenden som Maslow själv aldrig drev så hårt. Populärversionen blev därmed mer rigid än originalet.
Den svenska benämningen förstärker effekten ytterligare. Modellen kallas behovstrappa på svenska trots att den ritas som en pyramid, och en trappa antyder en ännu fastare ordningsföljd.
Kritiken mot modellen
Populariteten säger ingenting om giltigheten. Behovstrappan har fått omfattande kritik från forskarhåll, och kritiken har hållit i sig i decennier.
- Svagt empiriskt stöd. Maslow byggde i hög grad på fallstudier och observationer av personer han själv bedömde som självförverkligade, ett urval med uppenbara problem.
- Ordningen håller inte. Människor offrar regelbundet trygghet och mat för gemenskap eller ideal, exempelvis under svält, krig och protester.
- Kulturell snedvridning. Modellen utgår från ett individcentrerat västerländskt perspektiv, medan många kulturer sätter kollektivet före den egna utvecklingen.
- Vaga definitioner. Framför allt självförverkligande är svårt att mäta, vilket gör påståendet svårt att pröva vetenskapligt.
Tidskriften Forskning och Framsteg har granskat frågan och konstaterar att modellen är enkel och lockande, men att den ofta presenterats som empiriskt belagd trots att den inte är det. Senare studier på stora internationella urval pekar åt samma håll: behoven verkar vara allmänmänskliga, medan ordningen mellan dem inte är fast.
Den sjätte nivån: självtranscendens
Sent i livet lade Maslow till självtranscendens ovanför självförverkligande. Nivån handlar om att gå bortom det egna jaget och söka mening i något större, exempelvis genom att bidra till andra, till en sak eller till ett andligt sammanhang.
Självtranscendens syns nästan aldrig i de pyramider som cirkulerar. Bortfallet är olyckligt, eftersom just den nivån ligger närmast det som forskningen om välbefinnande faktiskt lyfter fram, alltså att mening och tillhörighet väger tyngre än status.
Modellen som har starkare stöd
Ja. Inom modern motivationspsykologi har självbestämmandeteorin fått betydligt starkare empiriskt stöd än behovstrappan. Teorin utgår från tre grundläggande behov istället för fem nivåer: autonomi, kompetens och samhörighet.
Behoven konkurrerar dessutom inte i någon rangordning, utan alla tre behöver vara någorlunda uppfyllda samtidigt. Skillnaden är praktisk: istället för att fråga vilket steg du befinner dig på frågar du vilket av de tre behoven som just nu ligger i underskott.
Så använder du behovstrappan ändå
Avsaknaden av empiriskt stöd gör inte modellen värdelös som tankeverktyg. Använd behovstrappan som en checklista snarare än som en förklaring, så gör den fortfarande nytta.
- Vid egen stress: gå igenom nivåerna nedifrån. Sover du? Äter du? Har du ekonomisk oro? Problemet ligger ofta längre ned än där du letar.
- Som chef: lös aldrig ett trygghetsproblem med uppskattning. Beröm biter inte på oro för anställningen.
- I relationer: lyssna efter vilket behov som uttrycks, inte bara på sakfrågan som diskuteras.
- Vid större livsval: använd nivåerna för att skilja det brådskande från det viktiga.
Undvik däremot att bedöma andra människor med modellen. Att någon tycks befinna sig på en lägre nivå säger nästan alltid mer om personens omständigheter än om personen själv, vilket i grunden också var Maslows egen poäng.
Läs vidare på Asfaltblomman
- Motivation: vad som driver oss och varför den svajar
- Autonomi och varför självbestämmande driver oss
- Ikigai: hitta din anledning att stiga upp
- Vad är lycka? Forskningens svar
- Hitta sig själv: konkreta steg framåt
- Bedragarsyndrom: varför känner du dig som en bluff?
Vanliga frågor om Maslows behovstrappa
När presenterades Maslows behovstrappa?
Modellen presenterades 1943 i artikeln A Theory of Human Motivation, publicerad i tidskriften Psychological Review. Maslow utvecklade den vidare i boken Motivation and Personality som kom 1954.
Hur många nivåer har behovstrappan?
Den klassiska versionen har fem nivåer. Maslow lade senare till självtranscendens ovanför självförverkligande, vilket ger sex nivåer i den utvidgade varianten.
Ritade Maslow själv pyramiden?
Nej. Pyramidfiguren tillkom senare, framför allt inom ledarskapslitteraturen under 1960-talet. Maslow beskrev en prioritetsordning i text men illustrerade den aldrig som en pyramid.
Är Maslows behovstrappa vetenskapligt bevisad?
Nej. Modellen kritiseras för svagt empiriskt stöd, kulturell snedvridning och för att ordningen mellan behoven inte håller i verkligheten. Behovstrappan används ändå flitigt eftersom den är pedagogisk och lätt att minnas.
Vad är skillnaden mellan behovstrappa och behovspyramid?
Ingen. Behovstrappa och behovspyramid är två namn på samma modell. På svenska används oftast behovstrappa, medan bilden som visas nästan alltid är en pyramid.
Vilken modell används istället inom forskningen?
Självbestämmandeteorin har betydligt starkare empiriskt stöd. Teorin bygger på tre samtidiga grundbehov, autonomi, kompetens och samhörighet, istället för en rangordnad trappa.
Kommentarer