Liberalismen har länge varit en av våra mest inflytelserika ideologier, som hyllar individens frihet och oberoende. Men vart leder denna frihet oss egentligen? I sin doktorsavhandling utforskar Nina Björk liberalismens idéer genom texter av John Locke, John Stuart Mill och Victoria Benedictsson. Björk ifrågasätter den liberala utopin där vi alla ska vara fria själar, oberoende av varandra och av naturen. Hennes texter väcker fler frågor än svar, men just dessa frågor är värda att fundera över.
Vad innebär det att vara en fri själ?
Liberalismens grundläggande idé är att varje individ är fri att välja sitt eget liv. Fri från förtryck, fri från beroende av andra människor, och enligt vissa liberala tankegångar, även fri från naturens begränsningar. John Locke och John Stuart Mill var centrala tänkare som formulerade denna syn på frihet, och deras tankar har format mycket av det moderna samhällets syn på individuell frihet. Men vad händer när vi förnekar våra band till andra människor och till naturen? Björk utmanar denna tanke och påminner oss om att vår frihet alltid är knuten till våra sammanhang – vare sig vi vill eller inte.
Den osynliga kroppen – könets roll i den liberala friheten
I en tid där många feminister betonar att kön är en social konstruktion, går Nina Björk en annan väg. Hon pekar på att vi, trots våra försök att övervinna könsroller, formas av våra kroppsliga erfarenheter. Könet är inte bara en social etikett utan en verklighet som påverkar hur vi upplever världen. Victoria Benedictsson, en av de författare Björk analyserar, försökte förneka sin erfarenhet av att vara kvinna för att istället passa in i liberalismens idé om den fria individen. Men vad innebär det att förneka sina egna erfarenheter? Björk menar att genom att bortse från våra könsspecifika erfarenheter riskerar vi att falla tillbaka i en manlig norm för vad det innebär att vara ”människa”.
Från patriarkat till liberalism – men är vi verkligen fria?
I sin analys av Locke och Mill visar Björk hur liberalismen ersätter det patriarkala samhällets hierarkier med en ny ordning där alla ska vara fria själar. Patriarkatet må vara kastat överbord, men hierarkierna kvarstår – de har bara ändrat form. I den liberala ideologin säljer människor fortfarande sina kroppar och sin arbetskraft, men nu förväntas de göra det av fri vilja. Är detta verkligen frihet, eller bara en omformulering av samma gamla förtryck?
Människan och naturen – är vi verkligen oberoende?
En av Björks centrala poänger är att vi aldrig kan vara helt fria, varken från varandra eller från naturen. I en av sina krönikor i DN beskriver hon den affärsman som flyger ovanför molnen, ”fri och obunden”, men samtidigt släpper ut stora mängder koldioxid. Här visar Björk på den paradox som uppstår när vi försöker frikoppla oss från naturens lagar. Vi är beroende av naturens resurser och dess ekosystem, och att förneka detta leder oss mot en ohållbar framtid.
Vad är alternativet till liberalismen?
En viktig fråga som Björk väcker är: Om liberalismen inte är svaret, vad är då alternativet? Hon ger inga enkla lösningar, och hon formulerar inte någon ny politisk ideologi. Det är inte socialismen hon förespråkar, men samtidigt ifrågasätter hon den totala frihetstanken som liberalismen erbjuder. Kanske finns det ingen enkel väg framåt, men Björks poäng är att vi måste reflektera över hur bundna vi är till varandra och naturen.
Hur påverkar detta miljörörelsen?
Björk kopplar ofta samman sina tankar om frihet med klimatfrågor. Om vi ser oss själva som helt fria från naturens begränsningar, riskerar vi att ignorera de långsiktiga konsekvenserna av våra handlingar. Liberalismen, med sitt fokus på individens frihet, har ibland lett till en överkonsumtion av resurser, utan att ta hänsyn till de miljömässiga följderna. Här påminner Björk oss om att vi måste tänka mer holistiskt och inse att våra handlingar alltid har en påverkan på miljön och andra människor.
Är vi fast i våra öden, eller kan vi skapa vår egen frihet?
En annan intressant aspekt som Björk tar upp är frågan om ödet. Är vi helt bundna av våra kön, vår historia och vår natur, eller finns det utrymme för frihet? Björk ställer denna fråga utan att ge ett tydligt svar, men hon uppmanar oss att reflektera över hur mycket av vår frihet som är verklig och hur mycket som är illusion.
Feminism, liberalism och framtidens svar
Nina Björk är en skarp feministisk tänkare, men hon skiljer sig från många samtida feminister genom att inte helt förneka könets roll. Hon utmanar oss att tänka djupare kring vad frihet verkligen innebär, både för individen och för samhället. Genom att granska liberalismens grundtankar, visar hon på dess begränsningar och uppmanar oss att ifrågasätta den frihet som utlovas. Hon ger inga färdiga svar, men hennes frågor är viktiga att bära med sig i både feministiska och miljömässiga diskussioner.
Slutligen – vad gör vi med alla dessa frågor?
Precis som Naomi Klein i sin bok No Logo ställer frågor om vad vi ska konsumera när vi vet hur produkterna tillverkas, ställer Nina Björk frågor om frihetens pris. Vem betalar egentligen för vår frihet? Och hur ska vi leva utan att ignorera de band vi har till varandra och till naturen? Björk ger inga enkla svar, men genom hennes tankeväckande texter får vi insikten att vi alla behöver ta ansvar för att skapa de lösningar vi vill se.