Asfaltblommans blogg, Susanna Elfors

Att hitta �ppningar - Milj�arbete i bostadsomr�det

Mon, 21 Jun 2010 22:52:59 +0200

Att hitta �ppningar, jag tror att det �r kruxet med milj�fr�gan. F�r ofta �r det s� l�tt att luta sig tillbaka och bara vara bekv�m som alla andra. Att ha en bil hemma till exempel, det �r som att ha en godisp�se i skafferiet. Den �r s� l�ttillg�nglig att man nallar lite hela tiden.

D�rf�r handlade min doktorsavhandling handlade om att hitta �ppningar, sm� d�rrar eller f�nster som g�r det lite enklare att avst� fr�n godisp�sen och v�lja mor�tterna ist�llet. Som i H�xan och Lejonet d�r garderoben ledde ut till en annan v�rld, v�l dold var den. Eller som viktv�ktarna d�r gruppen tillsammans hj�lper varandra att v�lja mor�tterna. Ekonomipristagaren Ellinor Ostrom kallar det f�r "the commons". En annan t�nkare sade dystert p� 1970-talet att commons bara utnyttjades till det sista gr�sstr�et eller den sista fisken, det allm�nnas tragedi kallas det f�r. Ellinor har sett beviset p� att det inte beh�ver bli s�.

Om vi har tilltro till varandra, k�nner till resursen och kollar att ingen av oss �verutnyttjar den kan vi faktiskt f�rvalta den h�llbart. Det finns flera exempel p� hur man har gjort det i olika samh�llen, tyv�rr inte s� ofta i v�rt moderna. Det g�ller att hitta �ppningarna, tillf�llena d� vi faktiskt kan hj�lpa varandra att v�lja mor�tterna eller garderoberna som leder oss till det h�llbara samh�llet.

I min avhandling tittade jag p� en s�dan �ppning, bostadsomr�det. I bostadsomr�det g�r vi en massa saker som p�verkar v�ra gemensamma resurser, v�ra commons. Tyv�rr ligger dessa commons ofta l�ngt borta, energin, vatten och inte minst varor transporteras l�ngv�ga. Avfall och avlopp likas�. Vi ser inget av det d�r. Men i bostadsomr�det har vi faktiskt m�jlighet att p�verka v�rt resursuttag, vi har makt. Vi har ocks� en gemenskap, den kan vara svag men vi k�nner �nd� igen v�ra grannar lite grann. Vi har f�rvaltare som till justerar v�ra energisystem. Detta g�ller i f�rsta hand ett flerbostadsomr�de. I villan �r vi sj�lva ansvariga f�r hela biten. T�nk om vi b�rjar i bostadsomr�det, bor vi i en bostadsr�ttsf�rening kan vi besluta att vi sparar energi eller att vi inf�r ett bytesrum. I hyresomr�det kan vi starta en lokalgrupp och prata med v�ran f�rvaltare. Vi kan ocks� prata med varandra, vad kan vi g�ra f�r att leva och bo mer h�llbart? Kan vi byta barnleksaker med varandra? Skulle vi kunna odla p� g�rden? Kan vi justera v�rmesystemen s� att de drar mindre energi?

I bostadsomr�det kan vi k�nna viss tillit till varandra, den kan rentav �ka med milj�arbetet, vi kan p� ett positivt s�tt h�lla koll p� varann s� vi inte nallar f�r mycket godis och vi kan l�ra oss mer om v�ra commons. Vi har de n�ra commons som den egna g�rden, en resurs att utnyttja. Vi beh�ver l�ra oss mer om v�ra mer avl�gsna commons, kanske kan vi bes�ka det lokala reningsverket eller v�rmeverket? Kanske kan vi b�rja fundera �ver varifr�n de prylar vi k�per kommer?

Mina doktorsstudier visade f�rst�s att detta inte �r enkelt. Det �r sv�rt att engagera folk i bostadsomr�det, m�nga lever f�r sina landst�llen eller f�r n�got annat i livet. Vi har ocks� sedan 1960-talet drillats av staten i att vi inte ska engagera oss i bostadsomr�det, �tminstone inte om vi bor i villa. Enorma gr�na gr�smattor som gr�na �knar fyller v�ra f�rorter ist�llet f�r odlingar och egenf�rvaltning.

Men att det inte �r enkelt betyder inte att man ska ge upp! Jag tror att bostadsomr�det �r en bra �ppning, d�r kan vi b�rja att bygga framtiden.

Glad Midsommar!

Heja v�rldsmilj�dagen

Sat, 05 Jun 2010 16:26:54 +0200

Grattis p� v�rldsmilj�dagen jorden!

J�rna - Ett bilberoende paradis

Fri, 28 May 2010 11:19:34 +0200

H�romdagen var jag med aff�rsutvecklingsprogrammet Gr�nsamma Aff�rer till Ytterj�rna (arrangerat av U&W och ESAM). Jag har varit d�r tidigare och blir alltid lika glad. De bulliga husen med himmelsbl� och rosa nyanser �r s� vackra mot sommarhimlen. Biodynamiska gr�nsaker fr�n Tibble Handelstr�dg�rd �r goda och vackra, �ven om en del avf�rdar vissa biodynamiska odlingsmetoder som mumbo jumbo. Jag avundas barnen som g�r i �rjansskolan, liten och bullig i tr� mitt i naturen, fj�rran asfaltplaner och stora tegelkomplex. N�gra f� barn sitter ute och �ter lunch i gr�set.

Salt� Kvarn, caf�erna, Ekobanken. Allt �r s� fridfullt och vackert och man k�mpar f�r en god sak. Vi shoppar mj�l och br�d i Salt�s butik bredvid den lilla b�cken.

Men det �r n�got som skaver. Mellan de gr�nskande buskarna och bortom dammarna syns bilarna. Parkeringsplatserna �r fullsmockade. J�rna drivs och �r beroende av bilismen. Jag tar sj�lv dit mig med bil, det g�r i och f�r sig att ta pendelt�g och en buss men det �r kr�ngligt och tydligen inte det folk i allm�nhet g�r parkeringsplatserna att d�ma. S� synd. T�nk om n�gon kunde bygga ett motsvarande samh�lle men f�rst av allt se till att d�r finns utm�rkta kollektivtrafikf�rbindelser. M�nga ekosamh�llen i v�rlden har missat detta. Ett fint undantag �r ekobyn Understensh�jden i Bj�rkhagen och ocks� Hammarby Sj�stad �ven om detta ekoprofilsomr�de inte �r s�rskilt intressant ur livsstilsperspektiv. Men det vore stort och nog det allra st�rsta f�r att minska milj�p�verkan. S� g�rna en ekoby, men f�rst lite shyst kollektivtrafik!

Majas Matverkstad - milj�anpassade veckomenyer i mobilen

Fri, 21 May 2010 09:47:14 +0200

H�romdagen var jag p� trevlig ekologisk och n�rproducerad lunch i Vintervikens tr�dg�rd. Anledningen var att Majas matverkstad lanserades, ett koncept som f�renklar matlagning, matplanering och ink�p. I Majas matverkstad kan alla bidra med sina favoritrecept. Utifr�n dessa recept s�tter Maja S�derberg, f�rfattare till "Majas klimatmat" samt Johan Erlandsson, Ecoprofile, ihop recepten till h�lsosamma veckomenyer utifr�n f�ljande utg�ngspunkter:

-En h�llbar m�ngd k�tt (det �r inte helvegetariskt allts�, tanken �r att det �r b�ttre att m�nga minskar sitt k�tt�tande �n att f� blir veganer)

-S�songens n�rproducerade r�varor

-Minimering av svinnet

-Ekologiska r�varor

-Fisk fr�n h�llbara best�nd

Orsaken: maten st�r f�r 30 procent av v�xthusgasutsl�ppen och bidrar till en massa annat kr�ngel i naturen.

Sj�lv �r jag nyfiken p� Cranks gr�nsakssmulor och ska testa det receptet!

H�r �r n�gra l�nkar till menyerna, det kostar inget:

www.ecoprofile.se eller i mobilen: mobil.ecoprofile.se

PS. I f�rra blogginl�gget skrev jag fel adress till Nyfiken Gr�n www.nyfiken-gron.com ska det vara! D�r finns ocks� en massa tips p� mat och mera. DS.

Personliga utsl�ppskvoter - hur funkar det?

Thu, 20 May 2010 10:17:30 +0200

Personliga utsl�ppskvoter, vad �r det f�r n�got? Jo, det �r ett s�tt att n� ett h�llbart samh�lle som f�respr�karna tror blir roligare, r�ttvisare och mer kreativt. Motst�ndarna tror att det inneb�r komplicerade system med m�nga kryph�l och hot mot integriteten. I korthet inneb�r personliga utsl�ppskvoter att varje m�nniska eller f�retag/organisation f�r en tilldelning av ett visst antal enheter baserade p� CO2-utsl�pp eller p� energianv�ndning (som i sin tur viktas utifr�n hur stora C02-utsl�pp energiproduktionen inneb�r). Sedan �r det upp till varje m�nniska att anv�nda dessa enheter efter behag. Tar de slut f�r m�nniskan/f�retaget k�pa nya enheter fr�n n�gon som inte har f�rbrukat alla sina. Successivt minskas antalet enheter s� att det till slut bara finns s� pass m�nga enheter kvar att vi inte sl�pper ut mer koldoxid �n vad som �r l�ngsiktigt h�llbart.

P� det seminarium om utsl�ppsr�tter i Riksdagen som jag deltog vid presenterade t�nkare och forskare id�er och utkast till system f�r utsl�ppsr�tterna. Tyv�rr var sj�lva f�redragen, som uteslutande h�lls av m�n, ganska tr�kiga och man fick inte n�gon s�rskilt klar bild av hur kvoterna egentligen skulle fungera i praktiken. B�ttre f�redragsh�llare hade klarat detta b�ttre genom att skippa diagram och scheman f�r att ist�llet visa konkreta exempel.

Det var f�rst n�r paneldebatten b�rjade som det blev riktigt intressant. Sofia Arkelsten, moderaternas milj�taleskvinna, Per Bolund fr�n MP, Anders Wijkman (vad representerar han eg?), Emma Lindberg fr�n Naturskyddsf�reningen och forskaren samt talespersonen f�r Klimataktion, Annika Carlsson Kanyama deltog i paneldebatten.

- Detta �r ett intr�ng i integriteten som leder till fusk och mygel, sa Sofia Arkelsten som f�redrar breda styrmedel s�som koldioxidskatter. Hon trodde att utsl�ppsr�tterna skulle leda till kryph�l och en kreativitet i att slippa undan kvoterna.

-Vi m�ste v�ga prova, ans�g Annika Carlsson Kanyama. Hon liksom Anders Wijkman och Per Bolund tyckte att detta var ett sp�nnande system som skulle kunna engagera m�nniskor p� ett s�tt som skatter inte g�r. Enligt dem skulle kreativiteten snarare leda till att m�nniskor kommer p� h�llbara f�retagsid�er och skapar m�jligheter f�r att leva mer h�llbart �n att de skulle f�rs�ka smita ifr�n systemet.

En fr�ga som inte riktigt fick sitt svar var hur man skulle g�ra med skatterna p� koldioxid. Skulle de finnas kvar eller skulle man l�mna dem och �verg� till utsl�ppskvoter. Det finns ocks� m�nga dilemman inom systemet att l�sa. Hur g�r man t.ex. med fattiga m�nniskor som bor i l�genheter som f�rbru

kar mycket energi f�r att de �r d�ligt byggda? Ska dessa m�nniskor f� bekosta detta med sina enheter. Hur g�r man med m�nniskor som bor p� landsbygden och �r beroende av bil? Det finns m�nga s�dana fr�gor att diskutera, men detta �r helt klart en intressant fr�ga som v�cker intresse och b�r diskuteras vidare. Flera av paneldeltagarna efterlyste en modellering av systemet s� att man skulle kunna se hur utsl�ppskvoterna skulle fungera i praktiken. N�got som forskarna i b�rjan verkade ha missat helt.

Bilder: Annika Carlsson Kanyama, bild fr�n www.klimataktion.se, Sofia Arkelsten, bild fr�n http://nyfiken-gron.com/blogg/.

Klimatfr�gan - Bara f�r m�nnen?

Mon, 17 May 2010 10:48:21 +0200

Jag �r bekymrad, inte bara �ver klimatet utan ocks� �ver klimatfr�gan och vem som driver debatten. Det b�rjade med Al Gore som med eget flygplan �kte jorden runt f�r att visa sin power point-presentation, sedan kom Mark Lynas som reste tusentals mil f�r att iaktta det f�r�ndrade klimatet. D�refter har otaliga fotografer, filmare etc rest jorden runt i jakten p� det f�r�ndrade klimatet. Om jag inte minns fel var �ven v�r prins p� n�gon resa till Nordpolen med Mattias Klum.

Och alla vet vi ju att de st�rsta klimatbovarna �r m�n. De flyger, de �ker bil och �ter k�tt. Rent statistiskt st�r de d�rf�r f�r den st�rsta delen av utsl�ppen. D�rf�r kanske det �r rimligt att det ocks� �r m�n som debatterar klimatfr�gan. Klimatfr�gan passar nog ocks� f�r m�n, den �r stor, den �r m�ktig och lagom abstrakt. Man kan alltid f�rsvara ytterligare en resa till en klimatkonferens i tjotahojti med att det var ABSOLUT n�dv�ndigt.

Ut�ver att vara m�n �r de ocks� vita. Det �r ju ock� logiskt d� vita v�sterl�ndska m�n �r de som har b�st ekonomi och rika m�nniskor rent statistiskt st�r f�r en st�rre andel av utsl�ppen.

�ven i Sverige �r det m�nnen med kaukasiskt ursprung som har tagit tag i stafettpinnen. Andreas Malm, David Jonstad, Andreas Wijkman, Per Holmgren, Erland Kjellen...jag kommer p� en enda kvinna vars r�st ljuder klart, Maria Wetterstrand. Men s� har hon en m�rk och stadig st�mma som m�nga lyssnar p� �ven i andra sammanhang.

Varf�r �r det s�? �r det f�r att vita f�retr�delsevis heterosexuella m�n inte n�gra andra problem att f�rh�lla sig till? D� �r klimatfr�gan kanske lagom allm�n? �ven dom drabbas ju n�r jorden till slut brakar samman...

Nej, inget av argumenten duger. Klimatfr�gan tillh�r oss alla. Den drabbar oss alla lika v�l, troligen i h�gre utstr�ckning kvinnor, sexuella minoriteter och icke-vita. �ven v�rt perspektiv m�ste ocks� f� komma in i debatten. D�rf�r efterlyser jag att fler r�ster f�r komma till tals. L�t alla r�ster h�ras i den fr�ga som kanske blir v�rt �de om vi inte agerar nu!

Klimataktivister

Odla h�llbart

Mon, 10 May 2010 09:35:38 +0200

Att odla �r h�rligt. Det �r inne i milj�kretsar ocks�. Ett sp�nnande exempel �r f�reningen Tillv�xt.org som g�r ut i parker och odlar �tbara v�xter. Landsharing verkar ocks� himla bra, den som inte odlar sin egen mark l�ter n�gon annan g�ra det ist�llet. Jag t�nker att detta vore ypperligt i alla villatr�dg�rdar som finns h�romkring. De flesta har bara blommor och n�gra frukttr�d trots att marken �r b�rdig och fin. Troligen har de inte tid att odla, men t�nk om n�gon annan gjorde det och s� skulle alla f� f�rska gr�nsaker b�de de som odlar och de som �ger marken!

V�rre �r det f�r oss med sm� radhust�ppor upp p� berget. H�r �r jorden mager och jag har f�tt skaffa odlingsl�dor och k�pejord. Det k�nns inte riktigt h�llbart. Jorden �r av torv, bruten n�gonstans i Norrland och sedan transporterad l�ngv�ga. Jag m�ste helt enkelt hitta n�got s�tt att p� sikt f� n�rproducerad jord. En gemensam kompost vore en del av l�sningen, som nybliven styrelsemedlem i bostadsr�ttsf�reningen ska jag arbeta f�r detta.

En annan sak som inte �r s� h�llbart med odling �r nog att k�pa f�rdiga plantor, buskar och tr�d. Jag var vid handelstr�dg�rden n�r l�ngtradaren fr�n Holland kom med alla buskarna och tr�den. Det k�ndes inte alls bra.

Det som d�remot k�nns j�ttekul �r att jag har tagit vanliga paprikak�rnor och planterat dem. Det v�xer som bara den, inomhus �n s� l�nge men s� fort v�dret blir b�ttre ska dom ut. En av plantorna blommar redan med sm� vackra vita stj�rnor som jag hoppas ska bli stora r�da saftiga paprikor vad det lider!

Sveriges f�rsta Carrotmob p� Goodstore

Mon, 26 Apr 2010 10:09:57 +0200

Onsdagen den 28 april kl 19-21 �r det dags f�r Sveriges och Stockholms f�rsta fullst�ndiga Carrotmob i butiken GoodStore p� S�dermalm. Goodstore l�gger sedan 30 procent av den �kade oms�ttningen p� energibesparande �tg�rder.

Goodstore har valts ut bland nio mindre matbutiker i Katarina-Sofia p� s�dermalm i Stockholm. De bj�ds in och fick t�vla om vem som ville l�gga st�rst andel av den �kade oms�ttningen fr�n Carrotmob p� energibesparande �tg�rder i butiken. GoodStore vann allts� med budet 30 procent.

- Carrotmob Stockholm har valt att st�tta butikerna i att g�ra energibesparande �tg�rder eftersom det �r l�tt och enkelt, men konceptet g�r att till�mpa p� alla m�jliga h�llbarhetsaspekter s�ger Daniel H�gerby p� F�reningen Medveten Konsumtion.

Konsumentr�relsen Carrotmob startade i San Francisco 2009 och har f�tt stor genomslagskraft. �ver 50 event har k�rts runtom i v�rlden.

- Carrotmob ger konsumenter m�jlighet att p�verka f�retag i en f�r samh�llet positiv riktning, s�ger Emelie Dahlstr�m p� f�reningen Medveten Konsumtion, en av initiativtagarna till Carrotmob Stockholm.

- Vi styr konsumenter till butiken som anv�nder en del av den �kade oms�ttningen till n�got bra, i det h�r fallet till energibesparande �tg�rder i butiken, forts�tter hon.

Bakom initiativet till Carrotmob Stockholm st�r F�reningen Medveten Konsumtion och milj�sajten Minplanet.se.

V�r blogg: www.stockholm.carrotmob.org

�ntligen en guldkanna!

Thu, 15 Apr 2010 11:04:42 +0200

Urin �r ju det b�sta g�dslingsmedlet som finns. Om jag inte minns fel kissar en m�nniska s� mycket s� att det r�cker f�r att g�dsla de odlingar som beh�vs f�r att f�rs�rja henne. Men det �r ju lite knivigt med hanteringen. Har sj�lv f�rs�kt med hink ibland, men resten av familjen uppskattar det inte riktigt och att s�tta sig i rabatten i n�gorlunda t�ttbefolkade omr�den �r inte riktigt accepterat i dagens samh�lle.

D�rf�r blev jag mycket f�rtjust n�r jag hittade Guldkannan Towa. Det �r en kombinerad potta och vattenkanna! F�rst kissar man och sedan sp�r man p� med vatten och vattnar i rabatten. Kannan har ett litet hj�rtformat lock ocks� s� att lukten inte ska spridas. En fin uppfinning! Mer information och m�jlighet att best�lla Guldkannan Towa finns p� www.guldkannan.se.

Gamla hus vs h�llbara hus

Tue, 06 Apr 2010 18:09:14 +0200

Nu �r det dags f�r sista delen i Stockholms Stadsmuseums serie milj�samtal. N�sta g�ng �r torsdag den 15 april och d� handlar det om nya och gamla byggmetoder.

Energisn�la hus ? gamla byggmetoder vs nya Nya hus ska vara energisn�la och gamla hus ska milj�anpassas.

Medverkande: Erica Ek och Gunilla S�derlund fr�n Stockholms Stadsmuseum samt �rjan L�nngren fr�n milj�f�rvaltningen.
Soppa: Len spenatsoppa med �gghalva.
Plats: Stockholms Stadsmuseum
Biljetter: 110 kr inkl soppa