Vad är gaslighting? Tecken, exempel och hur du bemöter det

Gaslighting är psykologisk manipulation där en person systematiskt får någon annan att tvivla på sitt eget minne, sin verklighetsuppfattning och sitt omdöme. Begreppet kommer från pjäsen Gas Light från 1938. Det avgörande kännetecknet för gaslighting är upprepningen: ett mönster över tid, aldrig en enstaka lögn.

Tecknen syns tydligast i den utsattas eget beteende. Vanligast är att be om ursäkt utan att veta för vad, spara meddelanden som bevis inför framtida diskussioner och känna sig förvirrad efter varje samtal. Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet rapporterar att 20 procent av kvinnorna och 8 procent av männen utsatts för upprepat och systematiskt psykiskt våld av en partner.

Vad betyder gaslighting?

Gaslighting flyttar samtalet från vad som hände till hur den utsatta uppfattade det. En person kan ljuga utan att gaslighta, eftersom lögnen döljer ett faktum medan gaslighting angriper omdömet. Målet med gaslighting är att göra den utsattas egen tolkning opålitlig.

Ordet kommer från Patrick Hamiltons pjäs Gas Light från 1938 och filmatiseringen från 1944. I handlingen sänker en man gaslågorna i hemmet och hävdar sedan att hustrun inbillar sig förändringen.

Gaslighting förekommer i kärleksrelationer, i familjer, mellan vänner och på arbetsplatser. Ibland sker manipulationen medvetet och strategiskt. Ibland är gaslighting ett inlärt sätt att slippa ta ansvar, där personen själv inte reflekterar över mönstret. Skadan för den utsatta blir densamma i båda fallen.

Så skiljer sig gaslighting från ett vanligt bråk

Alla par bråkar och alla minns olika. Gaslighting skiljer sig genom riktningen: samtalet glider snabbt från sakfrågan till den utsattas tillförlitlighet som person.

Upprepningen och riktningen avgör alltså bedömningen. En enstaka jobbig diskussion säger ingenting om relationen. Ett återkommande mönster där ena parten gång på gång lämnar samtalet med sämre tilltro till sig själv säger desto mer.

Åtta tecken på gaslighting

Åtta tecken går igen i beskrivningar av gaslighting. Sju av åtta handlar om den utsattas beteende, inte om vad manipulatören säger, vilket gör dem lättare att kontrollera hos sig själv.

• Du ber ofta om ursäkt, även för sådant du inte gjort.
• Du sparar meddelanden och antecknar händelser för att kunna bevisa vad som hänt.
• Du väger varje ord innan du säger något, för att slippa en reaktion.
• Du har svårt att fatta enkla beslut som du tidigare tog utan att tveka.
• Du förklarar och försvarar personens beteende inför vänner och familj.
• Du känner dig förvirrad efter samtal utan att kunna sätta fingret på varför.
• Du hör återkommande att du är för känslig, dramatisk eller minns fel.
• Du drar dig undan från personer som skulle kunna bekräfta din bild av verkligheten.

Den sista punkten väger tyngst. Isolering tar bort möjligheten att stämma av sin uppfattning mot andra människor, och utan den avstämningen får manipulatörens version stå oemotsagd.

Typiska repliker och vad de gör

Gaslighting låter sällan dramatiskt. Formuleringarna är lugna, rimliga och nästan omtänksamma, vilket gör dem svåra att ifrågasätta i stunden.

• ”Det där hände aldrig.” Upplevelsen raderas helt.
• ”Du överreagerar som vanligt.” Reaktionen blir problemet istället för händelsen.
• ”Du vet ju hur du blir.” Ett mönster antyds som gör den utsatta opålitlig i förväg.
• ”Alla tycker att du är jobbig just nu.” Osynliga vittnen används som stöd.
• ”Jag gjorde det bara för din skull.” Handlingen omdefinieras till omtanke.

Ingen av replikerna innehåller ett påstående som går att bemöta med fakta. Ingen kan motbevisa formuleringen ”alla tycker”, eftersom det saknas någon att fråga.

Gaslighting på arbetsplatsen

På arbetsplatser tar gaslighting formen av förnekade överenskommelser, undanhållen information och kritik som byter form varje gång den bemöts. Ofta får medarbetaren höra att hen missförstått instruktioner som aldrig gavs.

Arbetsmiljöverket reglerar sådana beteenden som kränkande särbehandling i föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2023:2. Enligt Arbetsmiljöverket ska arbetsgivaren förebygga riskerna, ha beredskap för att ge stöd och utreda om arbetsmiljön bidragit. Arbetsgivaren behöver alltså inte först fastställa avsikt.

Dokumentation väger tungt i arbetslivet. Sammanfatta muntliga överenskommelser i mejl och be om skriftlig bekräftelse. Metoden flyttar diskussionen från minne till text, och ett mönster som bygger på minnesstrider blir då mycket svårare att upprätthålla.

Hänger gaslighting ihop med narcissism?

Gaslighting och narcissism överlappar men beskriver olika saker. Narcissism är personlighetsdrag, medan gaslighting är ett beteende som vem som helst kan använda. Många som gaslightar saknar narcissistiska drag helt, och långt ifrån alla med sådana drag använder just den metoden.

Diagnoser ställs dessutom aldrig av en anhörig. Etiketten hjälper sällan praktiskt heller, eftersom den varken förändrar beteendet eller ger den utsatta något att agera på. Konkreta beskrivningar av vad som sades och gjordes fungerar betydligt bättre.

Så bemöter du gaslighting

Första steget handlar inte om att övertyga manipulatören. Första steget handlar om att återställa den egna tilliten till sin uppfattning, eftersom det är just den som angrips.

• Skriv ner händelser kort och datera dem. Text åldras bättre än minne.
• Prata med minst en person utanför relationen som du litar på.
• Sluta argumentera om vad som hände. Beskriv istället vad du behöver framåt.
• Sätt en konkret gräns och beskriv vad som händer om gränsen passeras.
• Sök professionellt stöd om måendet påverkas över tid.

Ett neutralt svar fungerar bättre än ett motargument. Formuleringen ”vi minns uppenbarligen olika, och jag tänker inte fortsätta det här samtalet nu” avslutar minnesstriden utan att ge manipulatören något att haka fast i.

När gaslighting blir psykiskt våld

Systematisk manipulation av någons verklighetsuppfattning räknas som psykiskt våld när den ingår i ett mönster av kontroll. Socialstyrelsen beskriver i materialet Våld lämnar inte alltid ett blåmärke hur psykiskt våld omfattar hot, kontroll, manipulation, nedsättande kommentarer, försummelse och isolering från vänner och familj. Socialstyrelsen påpekar också att våldet inte behöver vara definierat som brott.

Omfattningen är stor. I Nationellt centrum för kvinnofrids befolkningsundersökning uppgav 20 procent av kvinnorna och 8 procent av männen att de utsatts för upprepat och systematiskt psykiskt våld av en nuvarande eller tidigare partner.

Kvinnofridslinjen svarar dygnet runt på 020 50 50 50 och samtalet syns inte på telefonräkningen. Stödlinjen Välj att sluta finns på 020 555 666 för den som själv vill förändra sitt beteende. Vid akut fara ringer du alltid 112.

Läs vidare på Asfaltblomman

• Narcissistiska drag och hur de känns igen
• Konflikthantering: verktyg för svåra samtal
• Självförtroende och självkänsla: vad är skillnaden?
• Elefanten i rummet: det ingen sätter ord på
• Social ångest: symtom och behandling
• Passivt aggressivt beteende: tecken och bemötande

Vanliga frågor om gaslighting

Vad heter gaslighting på svenska?

Gaslighting saknar etablerad svensk översättning och används därför på engelska även i svenska texter. Omskrivningar som verklighetsförvrängning och psykisk manipulation förekommer, men gaslighting är den term som används i praktiken.

Kan man gaslighta någon utan att mena det?

Ja. I relationer där kommunikationen brutits ned över tid uppstår mönstret ibland utan medveten strategi. Skadan för den utsatta blir densamma, vilket innebär att beteendet ändå behöver tas på allvar.

Är gaslighting samma sak som att ljuga?

Nej. Lögner kan ingå, men gaslighting handlar om att styra hur någon tolkar verkligheten över tid. Målet är inte att dölja ett enskilt faktum utan att göra personen osäker på sitt eget omdöme.

Hur svarar man på gaslighting?

Undvik diskussionen om vad som hände, eftersom minnesstriden är själva fällan. Säg istället något kort och neutralt, exempelvis att ni minns olika och att du avslutar samtalet där.

Går det att rädda en relation där gaslighting förekommer?

Det förutsätter att personen erkänner beteendet och arbetar aktivt med att förändra det, ofta med professionellt stöd. Utan den insikten återkommer mönstret, eftersom det fyller en funktion för den som använder det.

Vem kan jag kontakta om jag utsätts?

Kvinnofridslinjen svarar dygnet runt på 020 50 50 50 och riktar sig till alla som utsatts för hot, våld eller kontroll. Vårdcentral och företagshälsovård kan också hjälpa vidare. Vid akut fara ringer du 112.

Henrik Pettersson

Henrik Pettersson skriver för Asfaltsblomman, en sajt som lyfter människors förmåga att resa sig efter motgångar och skapa ett bättre liv. Namnet asfaltblomma syftar på den blomma som hittar en väg upp genom asfalten och har med tiden blivit en symbol för motståndskraft, hopp och personlig utveckling.

Fler artiklar av Henrik