Vill du veta mer om mig som driver den här sajten?

Titta gärna in här

Susanna Elfors

   

 

Asfaltblomman blogg

Länge sedan sist

Det var länge sedan jag bloggade här och mycket vatten har flutit under broarna. Sedan ett halvår tillbaka jobbar jag i projektet "Hållbara Hökarängen" och det är otroligt roligt. Så roligt och så bra och viktigt att jag gärna jobbar med liknande projekt i andra stadsdelar. 

Jag kommer här att berätta lite mer om det som vi gör. 

8 april 2014



Kommentera inlägget

Skulle gärna vilja veta om medlemmarna i Gebers har kommit fram till någon "hållbar" lösning. Jag som utomstående lägger inga värderingar i sakdiskussionen utan vill veta hur det går med genomförande av ett ekologiskt boende i flerfamiljshus i stadsplanerat område? Det är så himla "tyst" kring det som kunde vara något som kunde vara en förebild för nyproduktion i landet.

Postat av Boende i brf/kollektivhuset Kupan den 23 september 2014



Sustopia webbmagasin lanseras

Sustopia

Efter en del funderande blev Sustopia något mer än en konsultbyrå. I dagarna lanserades Sustopia - Sveriges första webbmagasin om hållbar stadsutveckling. I startfasen innehåller sajten bland annat följande:

 

Stadsmiljöprofilen: En intervju med Jeppe Dyberg Larsen som tror att cirkulär ekonomi och cradle to cradle-konceptet kan bidra till mer hållbara städer

Sustopia granskar: En granskning av grön tekniktro där forskaren Pernilla Hagbert intervjuas.

Hållbara hus: Ett reportage om One Tonne -lifehuset  i Hässelby.

Historiska hus: Artiklar om världsarvet Skogskyrkogården och förororten Hökarängen.

Bokrecension: Där jag kommer ifrån: Kriget mot förorten av Per Wirtén

Tema: Om stadsodlingsprojektet Trädgård på Spåret

Ohållbara projekt: Om flygplansbyar.

Debatt: Det räcker inte med nya ekohus, vi måste anpassa dem som finns

Målet är att skapa en levande sajt som vänder sig till arkitekter, planerare, politiker, byggherrar, forskare och privatpersoner med ett intresse för hur vi ska kunna leva tillsammans i den byggda miljön på lång sikt. Webbmagasinet ska också bli mer än en sajt, det ska bli en levande mötesplats för seminarier, stadsvandringar etc. 

En spännande resa har börjat. Gå gärna in och ha synpunkter, gilla sajten på FB eller följ den på Twitter!

5 april 2012



Kommentera inlägget



Asfaltblommans konsultbyrå byter namn till Sustopia

 

"Sustopia is a life, artful and sustainable, characterized by achievable compatibility with natural laws and mindful living."citat från bloggen "Last Known Nest A - parking space for views, reviews and interviews. For essential experience and existential conveyance sharing one bumpy access road."

Nu är det klart att Asfaltblommans konsultbyrå byter namn till Sustopia. Målet är att Sustopia ska bli en av landets ledande konsultbyråer inom hållbar stadsutveckling bidra till att skapa städer som producerar energi och mat istället för att bara konsumera. Städer där det finns både mänsklig och biologisk mångfald och där transporter sker på ett smart sätt.

Sustopia kommer att arbeta med följande:

- Hjälpa kommuner, byggherrar, fastighetsförvaltare, bostadsbolag och andra stadsplaneaktörer att skapa attraktiva hållbara lösningar och att kommunicera dem bättre.

- Hjälpa kommersiella fastighetsförvaltare att kommunicera och uppmuntra hållbara handelskoncept i köpcentrum etc.

- Skriva reportage och artiklar om hållbar stadsutveckling.

- På sikt med att hållbarhetscertifiera stadsdelar med Breeam Communities och hus med Miljöbyggnad.

Som en start i detta debuterar undertecknad som skribent på ekosajten Minplanet.se med en artikel om framtidens miljösmarta hem. 

28 februari 2012



Kommentera inlägget



Energieffektiva hus är en beredskapsfråga vid samhällskriser

Såhär kallt kan det kanske bli. Bild från filmen Day after Tomorrow


I Dagens Nyheter skriver Erik Helmersson om det ett seminarium av Folk och Försvar och konstaterar att vår beredskap i Sverige för kriser är ytterst dålig när det gäller livsmedelsförsörjning.

Själv har jag haft en personlig erfarenhet av vår dåliga energiberedskap lokalt för några veckor sedan. Jag sitter nämligen i styrelsen för vår bostadsrättsförening och har under det senaste året arbetat med energibesparingar. Våra hus som är byggda på 1950-talet har nämligen en hög energiförbrukning om 226 kWh/kvm/år. Under året som har gått har vi därför gjort en injustering av värmesystemet. Något som man brukar börja med för att helt enkelt få ordning på värmeflödena och få ned övertemperaturer. Det har varit en process med många om och men och det konstaterades att flera hus hade runt 28 grader inomhus.


Slutligen verkade det ändå som om vi hade lyckats att få till rimliga temperaturer och ett lägre värmeflöde från vår undercentral, men icke sa Nicke. När termotern kröp ned mot 10-20 minusgrader för några veckor sedan var telefonlinjen desto hetare hem till undertecknad, för att inte tala om vår epostlista i grannskapet. Överallt hördes de oroliga frågorna om varför det är så kallt. Några hade 15 grader, andra 17, 18 och 19 grader. Egentligen inte en katastrof när man tänker på att hundratals människor dog i Ryssland under samma period, men det skapade en stark oro hos de boende.


Det hela ledde till att vår entreprenör fick höja totaltemperaturen i undercentralen och lugnet återställdes snabbt (om än med minskad energibesparing mot vad vi hade hoppats). De boende var nöjda, men själv känner jag mig inte så bekväm med att klimatskal (fönster, tak och fasader) är så pass otäta att de inte klarar en normal injustering. När temperaturen sjönk var temperaturen på väggarna endast några grader när det ska vara 20 grader. Tänk om vi inte kunnat höja kurvan, eller om det till och med skulle vara så att kurvan skulle sjunka dramatiskt pga att vår värmeleverantör inte skulle kunna leverera?


Vi har visserligen fjärrvärme som huvudsakligen produceras vid sopförbränning, men om oljepriset skulle höjas drastiskt skulle det på sikt nog också innebära att intresset för att elda sopor skulle minska drastiskt. Istället som idag när vi nästan har en överkapacitet skulle värme bli en brist. Då skulle det bli jobbigt på riktigt. Våra öppna spisar ger ingen värme, de snarare drar ut värme från husen och våra fasader läcker som såll. Då skulle det bli kallt på riktigt. Jag vet inte om mina grannar tänkte på det, men själv fick jag mig en tankeställare om värmen som vi idag mer eller mindre betraktar som självklar. Passiv- eller allra helst aktivhus, dvs hus som själva producerar värme och el, är nog inte så dumt om man vara krisberedd. 

19 februari 2012



Kommentera inlägget



Asfaltblommans stadsmanifest, punkt 1. Agera för hållbar handel



1. Hållbara stadsdelar kräver hållbar handel

Vi i Sverige är inte så miljvänliga som vi tror. Forskning visar att våra utsläppsminskningar är en myt, vi släpper ut mer fast utsläppen sker via vår konsumtion av importerade varor, alltifrån bilar till leksaker och mat. Vad ska man göra? Är politikerna maktlösa? Saknar staden rådighet? Är allt upp till marknaden att lösa?

Idag finns det många gröna företag, men det är inte lätt att klara sig när det är billigare att släppa ut. Det krävs ändrade regler och bättre stöd. Ska man planera hållbara stadsdelar krävs det också en medvetenhet. I Hammarby Sjöstad finns knappt några ekofik alls (med ett undantag), eller second-handbutiker. Trots att det är en ekostadsdel med tusentals internationella besökare varje år som åker dit för att titta på miljölösningarna. Har man helt glömt bort den viktiga konsumtionen?

Ska man satsa på en ekostadsdel bör man också försöka få dit en hållbar handel. Även som framåtsyftande fastighetsförvaltare är detta en jätteintressant fråga. Hur kan vi locka till oss hyresgäster som har hållbarhet som affärsidé?

Här är några exempel på hållbar handel:

  • Företag som säljer miljö- och rättvisemärkta produkter och tjänster, det kan handla om allt från ekologisk mat till Svanen-märkta hotell.
  • Företag som tar socialt ansvar genom att dela med sig av vinsten till projekt för social och ekolo-gisk hållbarhet eller som anställer människor som behöver särskilt stöd.
  • Företag som sysslar med återanvändning såsom second handbutiker av olika slag.
  • Företag som reparerar och renoverar, skomakare, skräddare, mobilreparatörer etc.

Hur lockar man till sig hållbar handel då?

Det krävs lite mer än om man bara tar vilken hyresgäst som helst. Framför allt en medve-ten strategi där man bjuder in hållbara företag för dialog. Vissa mindre företag kan vara i uppstartsfasen och delar gärna lokaler med några andra. De hållbara företagen är ofta nytänkande och flexibla och vill inte ha traditionella kontor. De arbetar ofta på distans, men när de är på plats vill de ha fint och trevligt, samt miljöanpassat. Nätverkande är också viktigt.


Utöver att locka till sig redan hållbara företag kan man också inspirera alla lokalhyresgäster till att bli mer hållbara genom att erbjuda bra källsortering etc. Här följer några punkter om hur man kan skapa stadsdelar med hållbar handel:

 

  • Kontakta hållbara företag och erbjuda dem förmånliga villkor.

 

  • Se till att lokalerna är energieffektiva, har bra källsortering, sunda material och bra cykel-förvaring etc.

 

  • Ta reda på vilka behov hållbara företag har.

 

  • Skapa kluster och nätverk och marknadsföra stadsdelen som ett ”greentown”.

29 september 2011



Kommentera inlägget



DISC-test

 

I förra veckan var jag på kommunikationskurs hos företaget Mindset. Där fick vi göra något som kallas för DISC-test. Det var en lärorik och omtumlande erfaranhet. Vi fick titta på en mängd adjektiv tre om tre och svara på vilka som stämde in bäst respektive sämst på en. Det visade sig att jag var en DI-personlighet där D står för dominans och I för influens, mitt mönster var Inspiratör, vilket visade sig vara både positivt och negativt. Det positiva är att jag är kraftfull och djärv. Det negativa att jag kan vara dominant och egoistisk. Det gäller alltså att vara vaksam.

Utöver att lära om sig själv innebar DISC-testet att man lär sig om andra. Genom att vara medveten om att människor ha mer av de olika typerna och olika tempo kan man anpassa sin kommunikation. En D-personlighet gillar raka puckar och resultatinriktad kommunikation. En I-personlighet pratar gärna känslomässigt och en C-personlighet (står för Compliance) föredrar siffror och diagram medan en S-personlighet  (Steadiness) vill ha med hela gruppen. Personer med mest D och I är snabba medan C och S-personligheter har ett långsammare tempo. D och C-personer är mer kritiska och resultatorienterade, I och S-personer är mer accepterande och människoinriktade.

 

14 september 2011



Kommentera inlägget



Det krävs mer än passivhus för att skapa en hållbar stad

Så sakteliga börjar det dyka upp passivhus här och var i Stockholm och flera miljömärkningar av hus har under den senaste tiden sett dagens ljus. En sådan är Svanens miljömärkning och en annan är Miljöbyggnad som Sweden Green Building Council ansvarar för. Det är positivt även om Sverige ännu ligger långt efter till exempel Tyskland när det gäller passivhusbyggande och inte minst byggande av s k plushus, dvs. hus som producerar energi med hjälp av solceller, solfångare och minivindkraftverk.

För några dagar sedan invigdes det första Svanenmärkta flerbostadshuset i Västertorp, byggt av byggföretaget Veiddekke. Huset har energisnåla vitvaror och låg energiförbrukning, det är alltså inte ett passivhus, men enligt Veiddekke är det ett hus som går att massproducera utan att kosta skjortan. Enligt Veiddekke är också intresset stort och 7 av 10 svenskar säger att de gärna väljer en Svanenmärkt bostad även om det kostar mer.

Det är alldeles utmärkt att det börjar hända saker, även om skärpta regler är något som många anser kan bli den verkliga drivkraften för att passivhusen ska bli annat än enstaka demohus. Där krävs att vi har politiker som vågar leda och har kunskap. Nationellt, men också lokalt. Lokalpolitiker har stor makt driva på utvecklingen framåt genom att se till att passivhusstandard skrivs in i markanvisningarna.

Men det räcker inte. Passivhus är bra men vi måste se staden som ett system och när man bygger nya hus och bostadsområden krävs ett helhetstänkande. Dels är det verkligen dags att ta klivet till att skapa smarta nät och en organisation som gör det möjligt att låta husen producera el och värme samt också sälja överskottsel/värme på nätet. Dels handlar det om att se över alla andra miljöaspekter som ingår i systemet. Framför allt handlar det om transporter, om att se till att det finns bilpool i närheten som gör privat bilägande onödigt, men också om att skapa förutsättningar för lokal odling och om att se till att det finns god närservice. Det handlar också om att bygga yteffektivt och erbjuda övernattningsrum, gemensamhetslokal och arbetsplatser i bostadsområdet. Därtill är det även viktigt att uppmuntra till hållbara konsumtionsvanor genom att uppmuntra prylbyten (idag är det kriminellt att ta saker från ett grovsoprum), hållbara handelslösningar i bostadsområdet såsom t.ex. funktionsförsäljning (att man t.ex. hyr kläder för att köpa dem etc) och gemensamma vegetariska matlag (köttkonsumtionen står för ca 18 procent av klimatutsläppen)

I Hammarby Sjöstad utgick man ifrån att det inte ska vara någon skillnad, ett ekologiskt boende ska vara komfortabelt med stora rum och fönster. Det enda som skiljer sig åt från konventionella boenden är de tekniska lösningarna. Därför har Sjöstaden blivit en ekostadsdel som besöks av kineser där de boende själva inte längre vet att de bor i en ekostadsdel.

Visst måste eko på sikt bli mainstream, men för att släppa ut högst ett ton koldioxid per person och år krävs en radikal omställning av samhället vilket innebär att något helt annorlunda måste bli mainstream. Varför inte bygga ett miljömärkt hus som verkligen uppmuntrar till en sådan livsstil? Jag tror inte alls att folk skulle avskräckas. Tvärtom. I det samhälle vi lever i idag med dokusåpor, livsstilsexperiment och bloggar skulle säkert många stå på kö för ett annorlunda boende. Som på sikt skulle inspirera till ett mer hållbart samhälle. I en DN-interjvu säger Svanens VD Ragnar Unge att man gärna vill ta ett helhetsgrepp på boendet, jag ser fram emot det och mot en intressant motvikt till den utslätade kaffe latte-arkitektur som har varit rådande de senaste åren.

6 september 2011



Kommentera inlägget



Att hitta smärtpunkterna

Ibland tänker jag att jag är ganska bra på att leva miljövänligt, åkte tågcharter i somras, köper second hand, äter ekologiskt och cyklar mest. I jämförelse med vissa är det helt sant, men det är också osant. Jag har mina smärtpunkter. Tillfällen då jag tycker att det är jättesvårt att leva miljöbra. Jag skäms för att erkänna dem, men samtidigt tror jag att det är rätt att kartlägga sina smärtpunkter. Först då kan vi lära oss någonting. Så här är mina smärtpunkter, vilka är dina?

Jag äter kött och dricker mjölk. Visserligen ekologiskt men ändå. Kött och mejeriprodukter står för en sisådär 19 procent av växthusgasutsläppen. Varför gör jag det då?

1. Jag är van. Har visserligen varit lakto-ovovegetarian i många år under min ungdom så själva köttet kan jag utan problem avstå ifrån. Men mjölk och ost är det svårare med. Jag är ju uppväxt under 1970-talet då mjölk ansågs livsviktigt. Till och med när vi åkte på semester till Grekland var jag tvungen att dricka mjölk, fast jag inte gillade den grekiska mjölken, bara för att det var så viktigt att dricka mjölk. Visserligen dricker jag inte så mycket mjölk ur glas numer, men jag klarar inte kaffe utan mjölk, jag älskar ost och har svårt att tänka mig ett liv utan glass och gräddiga såser. Visserligen finns ju havremjölk, sojayoghurt och allt det där, men believe me, det är inte samma sak!

2. Barnen är vana. Mina barn är inte direkt öppna för nya maträtter, under perioder har de nästan bara ätit pannkakor och färdiga köttbullar. Nu har vi äntligen fått dem att acceptera mat som inte är industritillverkad, men det har varit en strid utan dess like. Det känns lite som om vegetarianbeslutet fattas innan barnen föds, om man inte gör det då är det liksom kört. Vi tänkte att de själva skulle få välja och de valde bort grönsakerna. Det går säkert att få dem att bli vegetarianer, men det kommer att bli en stor kamp, ovanpå alla andra kamper om läggtider, läxor, godis...you name it. Jag skulle nästan önska att det fanns ett läger i skogen med enbart vegomat i några veckor, som en avgiftningsklinik liksom. När Bamse alltid äter köttbullar är det inte så lätt att göra tvärtom. I synnerhet när barnalternativen på restauranger, museum etc alltid är a) pannkakor, b) köttbullar, c) korv.

Vad kan man göra åt det? Hade jag enkla svar skulle det inte vara något problem. Här är dock några förslag:

  • Utveckla kött/mjölkalternativ som liknar korv, ost, mjölk etc mer. Kanske inte idealt på sikt, men under en övergångsfas så. Det finns en del idag, men det behöver utvecklas mer och lyftas i butik.
  • Låta förebilder såsom seriefigurer etc äta vegetariskt.
  • Ha bra köttfria alternativ på restuarangerna, både för vuxna och barn.
  • Göra det ok att minska mängden kött och mjölk, inte bara låta bli helt.

 

Jag åker bil ibland. Mest för att jag har ärvt en bil som jag borde göra mig av med men som hänger kvar. Varför?

1. Det är förbannat bekvämt att ta bilen till landstället, även om det går att åka buss. Likaså om man ska på längre utflykter.

2. När bilen finns i närheten är den som en godispåse som man kan nalla ur.

 

Lösning? Sälja bilen förstås! En bilpool i närheten skulle vara helt underbart. Och så att acceptera att man behöver åka taxi ibland och lägga ut de pengar som bilen kostar åt taxin.

 

Jag badar för ofta. Visserligen med barnen, så att det går inte åt så mycket vatten. Men ändå. Varför?

1. För att det är mysigt och varmt.

2. För att det har blivit en vana och barnen vill göra det.

Lösning? Hitta på något annat som är mysigt och varmt. Kanske någon form av ångbad? Ligga under täcket eller dylikt. Unna sig att bada bara ibland...

 

Jag äter godis, dricker vin och öl. Frågan är om det är tillåtet i det ekologiska samhället? Var går gränsen? Varför jag gör det?

Det är gott och jag är en människa som ibland lever i nuet. Och det är ju också bra, mindfulness kallas det för. Nu ska man väl inte just behöva dricka vin för att leva i nuet. Snarare titta på ett vackert träd. Det jag vill säga är att det ibland är svårt att göra avvägningar mot en diffus framtid och nuet. Därför orsakar vi människor en massa klimatpåverkande utsläpp. Jag har mina smärtpunkter. Någon annan har sina. Jag tror att det är dem vi behöver undersöka snarare än att basunera ut hur andra ska leva. Jag skulle vilja se en stor studie av dessa punkter och tankar kring hur man kan lösa just de situationerna. Det tror jag att man kommer längre på än propaganda.

5 september 2011



Kommentera inlägget



Klimatdag i Kärrtorp på lördag

På lördag vankas det klimatdag i Kärrtorp arrangerad av Naturskyddsföreningen. Asfaltblomman är där och visar upp ett nyskrivet stadsmanifest. Sedan blir det teater, tal och en massa olika aktiviteter!

Talarprogram (20 min/talare - prel. starttider)

12.00 Omställning Sverige (Transition Sweden)
13.00 Örjan Lönnberg, klimatsamordnare, Stockholms Stad
14.00 Mikael Karlsson, ordförande Naturskyddsföreningen

Teater - Njut av Sweet Dreams! Kl. 12.30 och 13.30 (15 min/föreställning)

Energirådgivare - Kom och få råd av Birgitta Govén om hur just du kan spara energi! Kl. 11-14.

Dessutom - Bokbord, ekologisk fika, massage, ritbord för barnen, tävlingar och mycket mer!

Gratis inträde.
Välkomna!

4 september 2011



Kommentera inlägget



Nya tag

Läs hela inlägget ...

23 september 2009


 
 
 
Resilienscenter startar

Resilienscenter startar

Nu har Bagarmossen Resilience Centre startat. Vi är en grupp på 11 personer med bred kompetens inom resiliens, hållbarhet och lokal utveckling.

Läs vidare ...

Susanna Elfors

Expert på hållbar stads- och förortsutveckling

Slututställning för Hållbara Hökarängen

Projektet Hållbara Hökarängen går mot sitt slut. Den 31 maj öppnar slututställningen som pågår i hela juni.

Läs vidare ...

Cyklister – en subkultur som slipper köa

Stockholm har gjort en hel del storsatstnigar på miljön de senaste åren och håller på att utvecklas till en av de grönaste storstäderna. Utbyggnad av kollektivtrafiken, planer på tunnelbana ut till närkommuner och de omtalade vägtullarna är några exempel.

Läs vidare ...

Clafira, ethical design

Inredning/textil

Clafiras bildades 2006 i Stockholm med visionen att skapa en tidlös, vacker och funktionell design för heminredning med ett ekologiskt och rättvistntänkande genom hela produktionsledet. Våra högkvalitativa produkter är inte massproducerade utan unika och står för långsiktighet och känsla. De bär med sig historier om andra platser, andra liv och världar.

Allt bomull och ull som används i våra hemtextilier är 100% ekologisk och rättvisemärkt.De vackra detaljerna i vår kollektion är gjorda för hand av organiserade hantverkare i Sydamerika. Även de är framställda under rättvisa förhållanden,

www.clafira.se

Köp inte den här boken! Mitt år med köpstopp

Ann-Christin Gramming är en vanlig tjej som bor med två barn och man i Göteborg. Under ett års tid slutade hon att köpa allt utom det nödvändigaste.

Läs vidare ...

Susanna Elfors

Expert på hållbar stads- och förortsutveckling


Asfaltblomman
Ekokonsult och redaktör Susanna Elfors
Webbplatsen ligger i Framkant och drivs av SpaceLoops CMS v.3.6.1