Tillväxtforum 2011- ett välfyllt kulturhus diskuterade tillväxtsamhället

Tillväxt, ordet har nästan blivit ett mantra i dagens samhälle. Det finns ett Tillväxtverk, det talas om hållbarhet och tillväxt, stadsutveckling och tillväxt etc. Frågan är dock vad som menas och meningarna går isär. En del menar på att tillväxt är en nödvändighet för demokratiska samhällen och för en hållbar utveckling. Andra menar att tillväxtsamhället är roten till de problem vi har idag. Genom att ständigt producera mer saker och tjänster lever vi över världens tillgångar.

Lördagen den 14 maj gick startskottet för en debatt om tillväxten initierad av bland annat det tillväxtkritiska nätverket Steg 3. Och målet med Tillväxtforum var knappast att hylla tillväxten även om där fanns tillväxtförespråkare bland debattörerna. Det var dock tydligt att publiken inte tillväxtivrarna, när den moderata och tillväxtvänliga debattören Maria Abrahamsson talade blev hon utbuad av publiken.

Intresset var mycket stort för forumet som lyckades med konststycket att fylla alla föreläsningssalar till bredden en solig dag i maj. Programmet var digert med många kända debattörer på plats, här till exempel fanns Nina Björk som skrivit kritiska texter om liberalismen, feministdebattören Gudrun Schyman, den borgerlige miljökämpen Anders Wijkman, biskopen KG Hammar, poeten Bob Hansson och många fler. Utöver debatterna hölls flera workshops om pengar och egenkännedom i tillväxtfrågan.

Själv följde jag debatterna om tillväxtens psykologi samt om mäns och kvinnors levnadsvillkor. I den förstnämnda deltog författaren och forskaren Nina Björk, ärkebiskopen KG Hammar och psykologen Chris von Borgstede. Samtliga var tillväxtkritiska och rörande ense om det mesta.

Nina Björk menar på att en förklaring till tillväxtsamhället är att missnöjdheten hela tiden premieras idag. Och då inte den politiska missnöjdhet som oftast avfärdas som utopism, utan en materiell missnöjdhet som kräver nya kläder, ny inredning och fler resor. Vi vill hela tiden ha mer, snyggare och bättre.

KG Hammar refererade i debatten till min favoritbok, Skymningssång i Kalahari av Lasse Berg, den handlar om mänsklighetens ursprung och vår ständiga längtan att höra ihop och inger enligt Hammar oss hopp för att vi kan skapa en bättre värld. Chris Borgstede som är psykolog har dock sett hur denna längtan att höra till också kan bli en väg till konsumtion. Vi köper till exempel en motorcykel inte för själva hojen för att ingå i en gemenskap med andra som har samma fordon. Frågan är hur vi kan hitta sätt att skapa gemenskap som inte utgår från konsumtion, kanske en knäckfråga för framtidens samhälle.

I debatten om mäns och kvinnors levnadsvillkor möttes Gudrun Schyman, Maria Abrahamsson och ekonomen Stefan de Vylder, och här var ingen det minsta överens, utan debatten fick ett tydligt politiskt höger-vänsterperspektiv. Schyman ledde debatten (och tog den mesta platsen). Hon talade mycket om att kvinnors livsstil är mindre miljöpåfrestande än männens. Hennes drastiska formuleringar och fyndiga repliker fick många applåder av den tillväxtkritiska publiken trots att hon flera gånger faktiskt sade att hon inte är tillväxtkritisk utan menade på att tillväxt blir vad man gör det till.

Maria Abrahamsson som inte verkade vara ordentligt påläst när det gäller miljö antog att på ett aningslöst sätt att folk självmant idag väljer miljövänliga alternativ (vilket är sant ibland men tyvärr alltför sällan). Hon såg tillväxt som en demokratimotor och motsatsen till tillväxt som något som finns i diktaturer.

Stefan de Vylder såg inget fel i BNP som mått för ekonomisk verksamhet, men den bör inte användas till annat.

Denna del av debatten visar hur viktigt det är att vi diskuterar vad tillväxt är och vad det innehåller. Många jag känner gillar inte dagens tillväxt men ser framför sig en grön tillväxt där vi handlar med tjänster och miljöanpassade varor. Något som tillväxtkritikerna ser som en anomali, men här gäller det att vi tydliggör begreppen så att vi inte talar om samma vision fast med olika ord. Ett sätt är att definiera tillväxt i förhållande till "utveckling", eller använda sig av ordet "återväxt" som Schyman förespråkade.

Schyman, som tog mest plats, tog också upp den viktigaste frågan i denna debatt, den om nedväxling. Hon var besviken på Miljöpartiet som lämnat frågan om sex timmars arbetsdag och såg ett tydligt samband mellan RUT-avdraget och nedläggningen av arbetstidsförkortningen. Vi har alltså bytt två timmar ledigt om dagen mot några timmars städhjälp för vissa grupper i samhället. Detta är en fråga som verkligen borde lyftas!

Efter två storsalsdebatter var det skönt att få delta i en workshop. Klimatmagasinet Effekts Tillväxtdetox gav möjligheter till att reflektera över vad vi verkligen vill ha och vilka hinder som finns. Det handlade mycket om normer och värderingar och om vikten att ändra på dessa. Pella Thiel från Omställning Sverige (och Värmdö) gjorde ett rollspel med oss där hälften fick vara framtidens människor och hälften nutidens. Vi från nutiden fick berätta hur vi hade klarat omställningen och vad vårat bidrag var. Efteråt kände jag mig lättad. Trots en stor dos pessimismdet går kanske trots allt att klara detta. Tillväxtforumet visade i varje fall tydligt att det finns många människor som är beredda att ta tag i frågan.