Sura smileys för miljömålen om bebyggelsen

I samband med ett arbete för Stockholmshem i mitt företag, Asfaltblomman Miljökonsult, har jag haft anledning att titta på de svenska miljömålen som har beslutats av riksdag och regering. Flera av dem sträcker sig fram till 2005-2010 och det är ingen munter läsning precis. Jag har tittat på de mål som har med bebyggelse och stadsplanering att göra, direkt eller indirekt och fått fram följande:

Det mål som mest direkt handlar om bebyggelse är målet om God bebyggd miljö. Liksom för alla andra mål finns det ett antal delmål som är mätbara. Resultaten beskrivs dels kortfattat med en smiley som är glad, neutral respektive sur i grönt, gult och rött. Tyvärr syns här nästan bara röda sura smileys.

Planering för en hållbar stadsmiljö (2010), njet, kommunerna saknar strategier.

Kulturhistoriska värden (2010), inte, det saknas kompetens och man har inte identifierat det som är skyddsvärt.

Avfall (2005-2015), visserligen deponas inte avfall längre, det bränns, men mängden avfall ökar hela tiden och matavfallet tas omhand i alltför liten utsträckning. Sådant med fosfor och kväve (typ urin) används knappt alls som gödsel. Så nej.

Energianvändning i byggnader (2020-2050), här har vi inte kommit framt till mål, så det är svårt att utvärdera. Smileyn är gul och neutral. Det skrivs positivt om Energideklarationerna, men de flesta inom branschen vet att de är en papperstiger. Bränslena har visserligen god energieffektivitet (eldade sopor och sånt), men det krävs en hel del åtgärder (typ isolering) om man ska nå målen. Så en del att ta tag i!

God inomhusmiljö (2010/2015/2020). Det går inte alls bra, en massa byggnader har på tok för dålig ventilation.

Även målet om Begränsad klimatpåverkan har en del med bebyggelsen att göra. Delmålen utsläpp av växthusgaser har fått en grön smiley och det kan målet tacka värmepumpar och fjärrvärme för. Och inte minst sopeldningen. Tveksamt med tanke på att fjärrvärmeverkens stora bränslekälla gör så att avfallsmålet ovan inte uppfylls.

Målet om Ren luft har främst med trafik och göra, och som känt har trafikmängder en del kopplingar till stadsplanering. Här ser man olika trender, Svaveldioxidmålet (2005) har uppfyllts, samma sak gäller flyktiga organiska ämnen (2010). Kvävedioxid (2010), ozon och marknära partiklar (2010), är det inte lika bra ställt med.

Summa summarum kan man konstatera att förbättrade bränslesammansättningar minskar vissa utsläpp, men trafiken har tyvärr ökat, varför till exempel partiklar är ett stort problem. Intressant är också målet om Bensopyren (2015) som handlar om vedeldning, faktiskt en farlig aktivitet om man inte renar. Tänker på alla med öppen spis som sitter och myser..

Ett annat mål av intresse är Giftfri miljö, med vissa kopplingar till målet om God inomhusmiljö i bebyggelsen. Den deprimerande slutsatsen är att vi fortfarande inte har koll på våra kemikalier och att de ökar. Ett annat mål som har stor koppling till stadsplanering är målet om Ett rikt växt- och djurliv. Delmålet om Hejdad förlust av biologisk mångfald (2010) har inte nåtts, varken i Sverige eller globalt. Ett stort problem då förlust av biodiversitet är ett enormt hot mot en planet som det går att leva på. Delmålet om hållbart nyttjande (2010) fixar vi inte heller. Vi planerar inte för hela landskap och skapar inte gröna korridorer utan tror att det räcker med att skydda små plättar.

Nya mål ska tas fram. Jag väntar med spänning på nya miljömål i framtiden och slutsatsen av denna lilla spaning är faktiskt att vi har väldigt mycket att ta tag i här i Sverige framöver. Energieffektiviteten i befintlig bebyggelse måste öka avsevärt. Vi kan inte elda sopor och tro att det är lösningen. Vi måste också arbeta aktivt för en stadsplanering där bilen inte står i centrum och se till att vi skapar giftfria miljöer för oss själva och våra barn.