Japanska hus

Även om utlänningar som besöker Japan förväntar sig överraskningar, så finns det vissa överraskningar de inte alls förväntar sig. En sådan överraskning är att det på vintern kan vara fruktansvärt kallt inne. En kompis till mig, som besökte en mindre miljonstad nära Tokyo som utbytesstudent, blev lätt chockerad när hans duschsystem frös sönder en kall natt när det blev under noll grader i hans badrum.
Det är inte det att det inte finns element i japanska hus. Problemet är snarare att väggarna är så tunna att elementet bara hjälper så länge det går för fullt. Så fort det stannar till försvinner all värme nästan omedelbart. Japaner löser problemet genom att stänga av och på sina element väldigt ofta. Men när man sover stänger man normalt av det för att spara pengar. Och då blir det kallt.

Vi japaner gör inte så här mot oss själva för att vi gillar att frysa, utan för att vi tycker ännu sämre om den fuktiga värmebölja som ofta infinner sig under sommaren. Husen är helt enkelt byggda med sommaren i åtanke, med tunna väggar av lera och luftiga dörrar av papper och bambu. Exakt samma egenskaper som snabbt tömmer husen på värme under vintern. Utöver det används naturligtvis också airconditioning flitigt, men det är egentligen inte helt bra eftersom det förbrukar mycket ström.

Kort sagt så är det för kallt i Japan, men det är för varmt också. Det är svårt att bygga ett hus som klarar att parera både sommar och vinter, och man är i någon mån tvungen prioritera mellan de två. Svenska hus är fullt ut konstruerade med vintern i åtanke, medans japanska hus främst är konstruerade med 35 gradig sommar i åtanke. Det finns flera design i japanska hus som passar till sommaren utan förlitar sig på el. Så det i en mening kommer att vara miljövänliga.

10 maj 2009

Kommentera inlägget

Skriv din kommentar här:

Namn/signatur:

Spännande inlägg! Tror du inte att tjocka väggar funkar för att få bort värme också? I varma ökenländer tror jag att dom har rätt tjocka väggar, men jag kan ha fel?

Postat av Sanna/asfaltblomman den 15 maj 2009

Tradition vs Miljötänkande

 När japaner renoverar sitt hus är det oftast inte köket, vardagsrummet eller trädgården som görs först och bäst. Det viktigaste rummet att få i topptrim är istället badrummet. Japaner har alltid velat ha ett eget luxuröst badrum hemma, men det är först i och med efterkrigstidens exportframgångar det kunnat bli verklighet. Ofta installerar man en extra uppsättning av både TV, radio och dimmaskin placerade så att de är bekvämt tillgängliga från badkaret. Givetvis specialgjorda för att klara vatten. 

Efter övertid och tunnelbaneresa hem kan det ofta dröja ända till klockan 12 på natten innan man kommer hem. Eftersom man fortfarande måste upp tidigt dagen efter, finns det som mest en timme att spendera hemma. Och den timmen spenderas generellt i badet. Bad anses också ha andra positiva egenskaper, särskilt kvinnor bör bada ofta för att förbättra blodcirkulation och skönhet.

Alla dessa positiva sidor till trots så har det myckna badandet också sina avigsidor. Till att börja med har Japan, främst under somrarna, ganska ont om vatten. Vissa somrar tar vattnet i kranen helt enkelt slut, och man får snällt vänta tills det kommer tillbaka. För det andra krävs det väldigt mycket energi för att värma upp ett helt badkar. Ett badkar innehåller generellt 200-300 liter vatten, medans en dusch kräver ungefär 12 liter per minut. Extra renliga som vi är, gör japaner generellt båda. Först en kort dusch, och därefter ett bad. Att duscha innan man hoppar i badet är dock inte helt utan fördelar, ofta turas hela familjen om att använda samma badvatten.

Det existerar egentligen ingen rörelse för att minska badandet i Japan, och om den fanns vore den mycket impopulär. Om sanningen ska fram vore jag inte särskilt förtjust i en sådan rörelse ens själv, trots att jag om någon vet hur mycket resurser som går förlorade delvis i onödan. Kanske kan det jämföras lite med svenskars användande av stearinljus. De är inte så effektiva egentligen, men om man får välja lyssnar man ju ogärna på det örat. Jag tycker att det ibland är svårt att kompromissa mellan tradition och miljötänkande. 

19 april 2009

Kommentera inlägget

Skriv din kommentar här:

Namn/signatur:

Paraply till Väska

Det finns ett intressant projekt där de gör om trasiga paraplyer till väskor. Det finns en bild nedan. Som ni ser så syns det inte på väskan att den är gjord från ett paraply om man inte redan vet det. Och den är ganska snygg också. Jag tycker att det är fascinerande att det är så lätt att göra men att ändå ingen har kommit på det tidigare. Eftersom man gör väskan av paraplytyg så är den väldigt stark och vattentät, vilket är praktiskt.

Eftersom man fortsätter använda paraplyet efter att det gått sönder, istället för att slänga bort det, så kan bruksperioden förlängas. Att tillverka väskor från grunden kräver ofta stora mängder vatten och energi. Särskilt vattenåtgången är ett problem för många människor i Centralasien.

Dessutom så blir det mycket billigare än att köpa en ny väska.
Tyvärr finns de bara tillgängliga på japanska, men här är en länk till projektets hemsida, http://www.nextftp.com/yagi-sky/s-asahi/challenge/ecobag.html
Och här är en länk till hur man gör en egen väska, http://www.nextftp.com/yagi-sky/s-asahi/challenge/mybag.pdf

29 mars 2009

Kommentera inlägget

Skriv din kommentar här:

Namn/signatur:

En miljövänlig duk Furoshiki

Furoshiki är ett ord som kommer från gamla Japan, och syftar på en sorts fyrkantig duk som görs av bomull, silke eller rayon. En furoshiki användes för att paketera kläder, och när man tar ett bad på ett offentligt badhus används den som en liten matta att stå på när man byter om. Ordet kommer från en sammanslagning av "furo" (att ta ett bad) och " shiki" (ungefär liten matta).

Idag användas den oftast för att paketera saker, till exempel sin lunchlåda eller pengar man ger som present till nygifta par. Eftersom furoshikin är gjord av tyg kan den användas till många olika saker, och när man inte använder den kan den vikas ihop till en liten boll. Dessutom kan man tvätta den när den blir smutsig istället för att slänga bort den. Furoshikins har i Japan på senare tid fått mer och mer uppmärksamhet som ett miljövänligt alternativ till plastpåsar.

I takt med att japaners livsstil förändras ges också furoshikin nya användningsområdet. Till exempel används den för att paketera vinflaskor eller som shoppingväska. 

Här finns fler exempel på vad man kan göra med Furoshiki!                     

http://www.env.go.jp/en/focus/attach/060403-5.html

http://furoshiki.homepage.jp/english/

I alla fall är det upp till er inspiration !

21 mars 2009

Kommentera inlägget

Skriv din kommentar här:

Namn/signatur:

Mottainai

I Japan finns det ett uttryck som heter "Mottainai". Det betyder att inte slösa med saker som skulle kunna användas bättre, och kan förebrående utropas när någon annan, eller man själv, slösar med något.

Uttrycket kommer från ett gammalt japanskt synsätt att allt, stenar, träd och andra föremål, är besjälade. I och med det så ansågs det till exempel respektlöst att inte ta till vara timret från träd och använda det väl, och att leva i samklang med naturen var ett ideal. Men idag betyder uttrycket bara att inte slösa med saker.

När jag var liten, brukade min farmor säga Mottainai väldigt ofta. Innan jag slänger något så funderar jag, tack vare henne, ofta en stund på om jag kan använda det mer eller för något annat, eller om det går att återanvända.  Därför tror jag att "Mottainai" kan leda till ekologiskt tänkande.

På sistone har ordet även fått en viss spridning i miljöaktivistkretsar, främst tack vare Wangari Maathai. Hon upptäckte ordet när hon besökte Japan och blev genast förtjust. Maathai använder ordet som en sammanfattning av engelskans "reduce, reuse, recycle", vilket inte exakt motsvarar ordets betydelse på japanska. http://www.mottainai.info/english/
Jag tycker att uttrycket är praktiskt. Vad sägs om att börja använda "Mottainai" ?

12 mars 2009

Kommentera inlägget

Skriv din kommentar här:

Namn/signatur:

Ekologi i olika kulturer

Hej. Jag heter Satomi Shibutani och kommer från Japan. Jag läser teknik och hållbar utveckling vid KTH och har börjat arbeta på Asfaltblomman. En anledning till att jag kom hit är att jag ville studera Svensk miljömärkning av produkter och hur svenskarna tycker om natur eller ekologi.

När jag för första gången hittade asfaltblommans hemsida, blev jag omedelbart imponerad av konceptet. Jag har sett många webbsajter som har att göra med ekologiska och organiska varor, men de flesta hade bara ytlig information och försökte främst sälja in varorna. Däremot var Susanna och Ida annorlunda eftersom de tog kritiska synvinklar och diskuterade hur man kan bli mer hållbar och ekologisk.
Jag höll med deras sätt och sedan tyckte jag att jag skulle arbeta med dem.

Vad jag vill göra med asfaltblomman är att introducera olika typer av ekologiskt tänkande som har utvecklat i olika kulturer. I takt med att Stockholm blir mer och mer internationellt, skapas fler och fler beröringspunkter mellan olika kulturer.
Naturligtvis har varje kultur ett eget ekologiskt tänkande utvecklat för att passa deras liv eller klimat och det är omöjligt för en annan kultur att tillgodogöra sig allt, men jag tycker att det definitivt finns några idéer som kan delas mellan olika kulturer. Därför jag vill hitta dem och introducera dem här som tips för att trivas med ekologiskt liv med olika kulturers livsstilar.

Yoroshiku,
Satomi Shibutani

5 mars 2009

Kommentera inlägget

Skriv din kommentar här:

Namn/signatur: