Jag vill ha riktigt miljövänliga skönhetsprodukter - och då menar jag allt från förpackning till konsistens!
Läste idag i City om ekologiska skönhetsprodukter. Det står ju ganska ofta om sådant i olika tidningar och så är det lite fina bilder på krämer i plastburkar med blommor på. Visst är det jättebra att man inte har mineralolja i produkterna och divserse ringblomsextrakt. Men, det räcker ju liksom inte. Förpackningarna är ofta precis som vanligt, plast, glas och ofta även metall, som måste vara helt miljövidrigt. Inte är förpackningarna större än vanliga, något som kanske skulle minska svinnet. Jag har sett otaliga exempel på ekoskönhetsprodukter i små provförpackningar. Det är inte heller drygt, ofta ska man ska använda lika mycket, om inte mer. Det finns exempel på ekoshampon där man uppmanas tvätta håret två gånger för att få det riktigt rent!
Här skulle jag vilja se någon som tänker nytt och som tänker helhet. Lusch har ju shampon som ser ut som vanliga "hårdtvålar". Det känns spännande och miljöbra, men jag vet inte hur det verkligen förhåller sig. Men mer av sånt om det är bra! Varför kan man inte ha shampo i pulverform som man blandar med vatten? Allt förpackas i små papperspåsar som inte fyller stora långtradare eller tar stor plats i butiken. När sånt inträffar kan man börja tala om ekoskönhet på riktigt!
Asfaltblommans stadsmanifest, punkt 1. Agera för hållbar handel
1. Hållbara stadsdelar kräver hållbar handel
Vi i Sverige är inte så miljvänliga som vi tror. Forskning visar att våra utsläppsminskningar är en myt, vi släpper ut mer fast utsläppen sker via vår konsumtion av importerade varor, alltifrån bilar till leksaker och mat. Vad ska man göra? Är politikerna maktlösa? Saknar staden rådighet? Är allt upp till marknaden att lösa?
Idag finns det många gröna företag, men det är inte lätt att klara sig när det är billigare att släppa ut. Det krävs ändrade regler och bättre stöd. Ska man planera hållbara stadsdelar krävs det också en medvetenhet. I Hammarby Sjöstad finns knappt några ekofik alls (med ett undantag), eller second-handbutiker. Trots att det är en ekostadsdel med tusentals internationella besökare varje år som åker dit för att titta på miljölösningarna. Har man helt glömt bort den viktiga konsumtionen?
Ska man satsa på en ekostadsdel bör man också försöka få dit en hållbar handel. Även som framåtsyftande fastighetsförvaltare är detta en jätteintressant fråga. Hur kan vi locka till oss hyresgäster som har hållbarhet som affärsidé?
Här är några exempel på hållbar handel:
- Företag som säljer miljö- och rättvisemärkta produkter och tjänster, det kan handla om allt från ekologisk mat till Svanen-märkta hotell.
- Företag som tar socialt ansvar genom att dela med sig av vinsten till projekt för social och ekolo-gisk hållbarhet eller som anställer människor som behöver särskilt stöd.
- Företag som sysslar med återanvändning såsom second handbutiker av olika slag.
- Företag som reparerar och renoverar, skomakare, skräddare, mobilreparatörer etc.
Hur lockar man till sig hållbar handel då?
Det krävs lite mer än om man bara tar vilken hyresgäst som helst. Framför allt en medve-ten strategi där man bjuder in hållbara företag för dialog. Vissa mindre företag kan vara i uppstartsfasen och delar gärna lokaler med några andra. De hållbara företagen är ofta nytänkande och flexibla och vill inte ha traditionella kontor. De arbetar ofta på distans, men när de är på plats vill de ha fint och trevligt, samt miljöanpassat. Nätverkande är också viktigt.
Utöver att locka till sig redan hållbara företag kan man också inspirera alla lokalhyresgäster till att bli mer hållbara genom att erbjuda bra källsortering etc. Här följer några punkter om hur man kan skapa stadsdelar med hållbar handel:
- Kontakta hållbara företag och erbjuda dem förmånliga villkor.
- Se till att lokalerna är energieffektiva, har bra källsortering, sunda material och bra cykel-förvaring etc.
- Ta reda på vilka behov hållbara företag har.
- Skapa kluster och nätverk och marknadsföra stadsdelen som ett ”greentown”.
29 september 2011
Skriv kommentar ...
Dölj Skriv kommentar ...DISC-test
I förra veckan var jag på kommunikationskurs hos företaget Mindset. Där fick vi göra något som kallas för DISC-test. Det var en lärorik och omtumlande erfaranhet. Vi fick titta på en mängd adjektiv tre om tre och svara på vilka som stämde in bäst respektive sämst på en. Det visade sig att jag var en DI-personlighet där D står för dominans och I för influens, mitt mönster var Inspiratör, vilket visade sig vara både positivt och negativt. Det positiva är att jag är kraftfull och djärv. Det negativa att jag kan vara dominant och egoistisk. Det gäller alltså att vara vaksam.
Utöver att lära om sig själv innebar DISC-testet att man lär sig om andra. Genom att vara medveten om att människor ha mer av de olika typerna och olika tempo kan man anpassa sin kommunikation. En D-personlighet gillar raka puckar och resultatinriktad kommunikation. En I-personlighet pratar gärna känslomässigt och en C-personlighet (står för Compliance) föredrar siffror och diagram medan en S-personlighet (Steadiness) vill ha med hela gruppen. Personer med mest D och I är snabba medan C och S-personligheter har ett långsammare tempo. D och C-personer är mer kritiska och resultatorienterade, I och S-personer är mer accepterande och människoinriktade.
14 september 2011
Skriv kommentar ...
Så sakteliga börjar det dyka upp passivhus här och var i Stockholm och flera miljömärkningar av hus har under den senaste tiden sett dagens ljus. En sådan är Svanens miljömärkning och en annan är Miljöbyggnad som Sweden Green Building Council ansvarar för. Det är positivt även om Sverige ännu ligger långt efter till exempel Tyskland när det gäller passivhusbyggande och inte minst byggande av s k plushus, dvs. hus som producerar energi med hjälp av solceller, solfångare och minivindkraftverk.
För några dagar sedan invigdes det första Svanenmärkta flerbostadshuset i Västertorp, byggt av byggföretaget Veiddekke. Huset har energisnåla vitvaror och låg energiförbrukning, det är alltså inte ett passivhus, men enligt Veiddekke är det ett hus som går att massproducera utan att kosta skjortan. Enligt Veiddekke är också intresset stort och 7 av 10 svenskar säger att de gärna väljer en Svanenmärkt bostad även om det kostar mer.
Det är alldeles utmärkt att det börjar hända saker, även om skärpta regler är något som många anser kan bli den verkliga drivkraften för att passivhusen ska bli annat än enstaka demohus. Där krävs att vi har politiker som vågar leda och har kunskap. Nationellt, men också lokalt. Lokalpolitiker har stor makt driva på utvecklingen framåt genom att se till att passivhusstandard skrivs in i markanvisningarna.
Men det räcker inte. Passivhus är bra men vi måste se staden som ett system och när man bygger nya hus och bostadsområden krävs ett helhetstänkande. Dels är det verkligen dags att ta klivet till att skapa smarta nät och en organisation som gör det möjligt att låta husen producera el och värme samt också sälja överskottsel/värme på nätet. Dels handlar det om att se över alla andra miljöaspekter som ingår i systemet. Framför allt handlar det om transporter, om att se till att det finns bilpool i närheten som gör privat bilägande onödigt, men också om att skapa förutsättningar för lokal odling och om att se till att det finns god närservice. Det handlar också om att bygga yteffektivt och erbjuda övernattningsrum, gemensamhetslokal och arbetsplatser i bostadsområdet. Därtill är det även viktigt att uppmuntra till hållbara konsumtionsvanor genom att uppmuntra prylbyten (idag är det kriminellt att ta saker från ett grovsoprum), hållbara handelslösningar i bostadsområdet såsom t.ex. funktionsförsäljning (att man t.ex. hyr kläder för att köpa dem etc) och gemensamma vegetariska matlag (köttkonsumtionen står för ca 18 procent av klimatutsläppen)
I Hammarby Sjöstad utgick man ifrån att det inte ska vara någon skillnad, ett ekologiskt boende ska vara komfortabelt med stora rum och fönster. Det enda som skiljer sig åt från konventionella boenden är de tekniska lösningarna. Därför har Sjöstaden blivit en ekostadsdel som besöks av kineser där de boende själva inte längre vet att de bor i en ekostadsdel.
Visst måste eko på sikt bli mainstream, men för att släppa ut högst ett ton koldioxid per person och år krävs en radikal omställning av samhället vilket innebär att något helt annorlunda måste bli mainstream. Varför inte bygga ett miljömärkt hus som verkligen uppmuntrar till en sådan livsstil? Jag tror inte alls att folk skulle avskräckas. Tvärtom. I det samhälle vi lever i idag med dokusåpor, livsstilsexperiment och bloggar skulle säkert många stå på kö för ett annorlunda boende. Som på sikt skulle inspirera till ett mer hållbart samhälle. I en DN-interjvu säger Svanens VD Ragnar Unge att man gärna vill ta ett helhetsgrepp på boendet, jag ser fram emot det och mot en intressant motvikt till den utslätade kaffe latte-arkitektur som har varit rådande de senaste åren.
6 september 2011
Skriv kommentar ...
Att hitta smärtpunkterna
Ibland tänker jag att jag är ganska bra på att leva miljövänligt, åkte tågcharter i somras, köper second hand, äter ekologiskt och cyklar mest. I jämförelse med vissa är det helt sant, men det är också osant. Jag har mina smärtpunkter. Tillfällen då jag tycker att det är jättesvårt att leva miljöbra. Jag skäms för att erkänna dem, men samtidigt tror jag att det är rätt att kartlägga sina smärtpunkter. Först då kan vi lära oss någonting. Så här är mina smärtpunkter, vilka är dina?
Jag äter kött och dricker mjölk. Visserligen ekologiskt men ändå. Kött och mejeriprodukter står för en sisådär 19 procent av växthusgasutsläppen. Varför gör jag det då?
1. Jag är van. Har visserligen varit lakto-ovovegetarian i många år under min ungdom så själva köttet kan jag utan problem avstå ifrån. Men mjölk och ost är det svårare med. Jag är ju uppväxt under 1970-talet då mjölk ansågs livsviktigt. Till och med när vi åkte på semester till Grekland var jag tvungen att dricka mjölk, fast jag inte gillade den grekiska mjölken, bara för att det var så viktigt att dricka mjölk. Visserligen dricker jag inte så mycket mjölk ur glas numer, men jag klarar inte kaffe utan mjölk, jag älskar ost och har svårt att tänka mig ett liv utan glass och gräddiga såser. Visserligen finns ju havremjölk, sojayoghurt och allt det där, men believe me, det är inte samma sak!
2. Barnen är vana. Mina barn är inte direkt öppna för nya maträtter, under perioder har de nästan bara ätit pannkakor och färdiga köttbullar. Nu har vi äntligen fått dem att acceptera mat som inte är industritillverkad, men det har varit en strid utan dess like. Det känns lite som om vegetarianbeslutet fattas innan barnen föds, om man inte gör det då är det liksom kört. Vi tänkte att de själva skulle få välja och de valde bort grönsakerna. Det går säkert att få dem att bli vegetarianer, men det kommer att bli en stor kamp, ovanpå alla andra kamper om läggtider, läxor, godis...you name it. Jag skulle nästan önska att det fanns ett läger i skogen med enbart vegomat i några veckor, som en avgiftningsklinik liksom. När Bamse alltid äter köttbullar är det inte så lätt att göra tvärtom. I synnerhet när barnalternativen på restauranger, museum etc alltid är a) pannkakor, b) köttbullar, c) korv.
Vad kan man göra åt det? Hade jag enkla svar skulle det inte vara något problem. Här är dock några förslag:
- Utveckla kött/mjölkalternativ som liknar korv, ost, mjölk etc mer. Kanske inte idealt på sikt, men under en övergångsfas så. Det finns en del idag, men det behöver utvecklas mer och lyftas i butik.
- Låta förebilder såsom seriefigurer etc äta vegetariskt.
- Ha bra köttfria alternativ på restuarangerna, både för vuxna och barn.
- Göra det ok att minska mängden kött och mjölk, inte bara låta bli helt.
Jag åker bil ibland. Mest för att jag har ärvt en bil som jag borde göra mig av med men som hänger kvar. Varför?
1. Det är förbannat bekvämt att ta bilen till landstället, även om det går att åka buss. Likaså om man ska på längre utflykter.
2. När bilen finns i närheten är den som en godispåse som man kan nalla ur.
Lösning? Sälja bilen förstås! En bilpool i närheten skulle vara helt underbart. Och så att acceptera att man behöver åka taxi ibland och lägga ut de pengar som bilen kostar åt taxin.
Jag badar för ofta. Visserligen med barnen, så att det går inte åt så mycket vatten. Men ändå. Varför?
1. För att det är mysigt och varmt.
2. För att det har blivit en vana och barnen vill göra det.
Lösning? Hitta på något annat som är mysigt och varmt. Kanske någon form av ångbad? Ligga under täcket eller dylikt. Unna sig att bada bara ibland...
Jag äter godis, dricker vin och öl. Frågan är om det är tillåtet i det ekologiska samhället? Var går gränsen? Varför jag gör det?
Det är gott och jag är en människa som ibland lever i nuet. Och det är ju också bra, mindfulness kallas det för. Nu ska man väl inte just behöva dricka vin för att leva i nuet. Snarare titta på ett vackert träd. Det jag vill säga är att det ibland är svårt att göra avvägningar mot en diffus framtid och nuet. Därför orsakar vi människor en massa klimatpåverkande utsläpp. Jag har mina smärtpunkter. Någon annan har sina. Jag tror att det är dem vi behöver undersöka snarare än att basunera ut hur andra ska leva. Jag skulle vilja se en stor studie av dessa punkter och tankar kring hur man kan lösa just de situationerna. Det tror jag att man kommer längre på än propaganda.
5 september 2011
Skriv kommentar ...
Klimatdag i Kärrtorp på lördag
På lördag vankas det klimatdag i Kärrtorp arrangerad av Naturskyddsföreningen. Asfaltblomman är där och visar upp ett nyskrivet stadsmanifest. Sedan blir det teater, tal och en massa olika aktiviteter!
Talarprogram (20 min/talare - prel. starttider)
12.00 Omställning Sverige (Transition Sweden)
13.00 Örjan Lönnberg, klimatsamordnare, Stockholms Stad
14.00 Mikael Karlsson, ordförande Naturskyddsföreningen
Teater - Njut av Sweet Dreams! Kl. 12.30 och 13.30 (15 min/föreställning)
Energirådgivare - Kom och få råd av Birgitta Govén om hur just du kan spara energi! Kl. 11-14.
Dessutom - Bokbord, ekologisk fika, massage, ritbord för barnen, tävlingar och mycket mer!
Gratis inträde.
Välkomna!
4 september 2011
Skriv kommentar ...
Sverige ligger långt efter Tyskland vad gäller hållbar stadsbyggnad
"Om inte ni med alla era resurser och innovationer gör något, men då i hela världen ska kunna göra det?" Den tyska arkitekten och byggbiologen Torsten Markurts ord är det som dröjde kvar efter gårdagens seminarium, Hållbar förändring, i Kulturhuset. Vi fick visserligen lyssna till svenska politiker och byggaktörer samt göra workshops om ett framtida samhälle där byggsektorn bidrar med 33 procent av energianvändningen istället för idag då 33 procent av energin går åt till att värma, bygga och underhålla byggnader. Men det bestående intrycket efter att ha pratat med folk där var just det att vi i Sverige är hopplöst efter.
Till råga på allt menade Örjan Lönngren som arbetar med Norra Djurgårdsstaden, som ska vara ett peakprojekt, att det är mest kosmetika som sker där. Byggbolagen vill inte och vågar inte satsa.
I Tyskland är det nu konsensus om att man ska satsa på hållbar stadsutveckling, inte som här där i princip bara Miljöpartiet, kanske Vänstern, driver frågan aktivt. Sverige har alltid varit ett föredöme för världen, men så är det inte längre. Trots att vi har idéer, trots att vi har resurser. Varför?
2 september 2011
Skriv kommentar ...
Hållbar stadsutveckling på Facebook
För ett tag sedan startade jag en Facebookgrupp som heter Hållbar stadsutveckling. Det har blivit en spännande mötesplats med många engagerade medlemmar som diskuterar olika intressanta frågor. Gå gärna in och kolla där! http://www.facebook.com/groups/194302093945496/ !
31 augusti 2011
Skriv kommentar ...
Hållplatsen.nu -diskussionsplats för hållbarhetscertifiering av stadsdelar
Kan man hållbarhetscertifiera städer? Den frågan ställs i ett nytt projekt som kommuniceras via webbplatsen Hållplatsen.nu. I styrgruppen sitter byggjättar som NCC och PEAB men också miljökonsultföretag som WSP samt inte minst Stockholm stad. Processen med hållbarhetscertifiering av stadsdelar går i tre steg, i det första startas en dialog med olika aktörer där man utvärderar om det BREEAM commu
nities, ett brittiskt certifieringssystem kan tillämpas. Därefter i steg 2 görs fördjupningaroch fler aktörer, framför allt kommuner involveras. I steg 3 är tanken att certifieringen ska tillämpas i andra länder.
Själv måste jag sätta mig in vad BREEAM communities innebär. Tänker att det finns viktiga faktorer som bör finnas med i ett sådant system, till exempel att man skapar förutsättningar för en hållbar handel i området och involverar de boende. Ska man hållbarhetscertifiera stadsdelar krävs mer än energieffektiva hus.
31 augusti 2011
Skriv kommentar ...
En epok går i graven - Ekovaruhusets butik i Gamla stan stängs
Igår gick en epok i graven. Ekovaruhuset på Österlånggatan 28 stängs. Denna butik med sin engagerade ägare Johanna Hofring har varit en pionjär inom ekomodeområdet som har givit inspiration till många andra. Butiken som startades 2004 har levat parallellt med asfaltblomman som startade ungefär samtidigt och våra vägar har korsats flera gånger. Det känns vemodigt att inte kunna kliva in i denna trivsamma butik en gång till.
Men Ekovaruhuset går inte i graven som tur är utan lever kvar som webbutik och även med aktiviteter i Järna där Johanna och hennes man bor. Samt deras två barn varav den ena är bara två månader gammal. På bilden syns Johanna, son och Anja Hynynen som också är ekomodedesigner.
Vi önskar dem lycka till!
9 januari 2011
Skriv kommentar ...
Vae på nätet hittar man ekovaruhuset?
Knitting House - Kan en stickad miljonprogramslägenhet bidra till ett grönt och skönt miljonboende?
29 oktober 2010
Asfaltblomman och NBC presenterar "Det gröna lägenhetslabbet"
30 september 2010
One Tonne Life - Volvo och Vattenfall låter tekniken lösa klimatproblemen, frågan är om det hjälper
29 september 2010
Eftervalsanalys - vad händer med miljön och staden efter valet?
21 september 2010
Green Projection: Hötorgsskrapa blir grön första veckan i mars
26 februari 2010
Asfaltblomman nominerad till en av Sveriges bästa gröna bloggar
22 februari 2010
Hållbara handelslösningar - en viktig del av en hållbar stadsutveckling
Kommersiella förvaltare och kommuner missar ofta en viktig aspekt av en hållbar stadsutveckling, nämligen att aktivt arbeta och planera för hållbara handelslösningar. Här finns massor att göra som kan profilera ekostadsdelar, gjuta nytt liv i köpcentrum och lyfta trötta förorter och inte minst bidra stort till en mer hållbar samhällsutveckling
Läs vidare ...
Susanna Elfors
Hållbarhetskonsult och redaktör för Asfaltblomman.se
Visa hur du utvecklar storstadsregionerna på bästa hållbara sätt i Skanska Sustainable Cities Challenge!
Bidra med dina idéer om ett samhälle med större mångfald och som använder mindre resurser – vinn fina priser och en plats i rampljuset på Skanskas Framtidsdagar! Tävla idag på http://www.skanskasustainablecities.se/, senast den 7 februari behöver vi ditt bidrag i form av en 1 A4!
Läs vidare ...
Soldrivna färjor istället för kryssningsfartyg
Den stora lyxkryssaren Costa Concordia har gått på grund utanför ön Gilgio i Italien. Dessutom har kryssningsfartyg stor negativ miljöpåverkan. Tänk om vi kunde färdas i soldriva skepp istället som denna Solar Sailor.
Läs vidare ...
Lilla Gryn
Eko-smarta barnkläderLilla Gryns barnkläder är sydda i eko-smarta material, både av nya och återbrukta textilier. Plaggen ska vara sköna och passa de flesta barn oavsett kön.
Kläderna designas och produceras i Sverige.
lillagryn.se
Camilla Norrbacks höstkollektion
I galleri So Stockholm visades höstens etiska mode av Camilla Norrback. Inspirationen kommer från Kalle och Chokladfabriken.
Läs vidare ...
Jag har ett par tvättnötter hemma som jag ska testa. Vore kul om de kunde användas till schampo också!
När jag var i Indien använde man tvättnötter och malde det till pulver. Det kunde användas till allt även schampo och dusch. Jag vet att nötterna finns men inte om pulvret finns. Och om det är någon skillnad? men det tål ju att tänkas på om man kan använda det till allt.
Ja, det är inte lätt att veta vad som är bäst. Men det finns ju forskare som ska kolla upp sådant.
Jag har tänkt förpackning ett tag. Gick först på den lätte att plast är det sämsta och att tyg är bättre ur miljöhänsyn. Men sen började jag läsa om textilindustrin kontra plastindustrin, plastmaterial, återvinning och förbränningsresultat. Jag kan väl säga att jag släppte tanken att textilbranschen är mer skonsam i utland än vad inhemsk plastproduktion är.... men har ni några goda råd och tips så spetsar jag öronen för fulla muggar!
Ja, om vi har flytande schampon är förpackningarna nödvändiga. Men inte för torrschampon som också skulle innebära minskade transporter blötshampon = vatten som måste transporteras istället för att tas från kranen!
Fast återvinner man en plast-, metall- eller glasförpackning så är det ju jättebra ur miljösynpunkt. En plastförpackning kräver inte speciellt mycket energi att tillverka och den skyddar produkten så att den håller länge (= bra ur miljösynpunkt). Det enda är att det inte är bra om den hamnar i naturen men återvinner man den så att den blir en ny plastförpackning så har man vunnit jättemycket energi och material i nästa förpackning! Förpackningar har för dåligt rykte utan anledning!