Hållbara handelslösningar - en viktig del av en hållbar stadsutveckling

Både i de svenska miljömålen och i diskussionen om hållbar stadsutveckling saknas en viktig bit. Konsumtion och handel. Om man besöker den gröna stadsdelen Hammarby Sjöstad finner man solceller, solpaneler, goda kollektivtrafiklösningar och integrerade system för fjärrvärme och avfallshantering. Men det vimlar inte precis av hållbara handelslösningar. Det finns visserligen några få exempel, men dessa har kommit i efterhand och det har aldrig funnits något aktivt arbete av staden att skapa hållbara handelslösningar. Vill man hitta dem får man ta färjan in till Söder och trakten kring Nytorget där det finns en bred flora av second handbutiker och även några ekobutiker med ekologisk och vegetarisk mat. Även den trafikerade Hornsgatan är ett bra shoppingstråk för den medvetna konsumenten med butiker med Fairtradevaror och second hand.

Runtom i Stockholm och i andra städer finns det gott om köpcentrum och gallerior. Av debatten i tidningar och andra media önskar många att där finns annat än stora kedjor och det vanliga sortimentet.

Slutligen finns förorterna med ofta tomma lokaler och tynande butiker. Frågan är hur dessa går att lyfta och vad som får folk att åter vistas i sitt lokala centrum.

Hur man tar sig till handeln och handelns innehåll

Personligen tror jag starkt på hållbar handel som en möjlighet i alla tre fallen. Där ingår två huvudkomponenter:

1. Handelns innehåll: Att konsumera hållbart handlar dels om att konsumera mindre materiella resurser genom att t.ex. återvinna, köpa second hand eller låna/hyra saker. Det handlar också om att välja icke miljöbelastande tjänster, t.ex. titta på teater. Dels handlar det om att köpa sådant som produceras på ett schysst sätt dvs. miljö/rättvisemärkta och gärna närproducerade varor.

2. Hur man tar sig till handelsplatsen: Att det går att åka kollektivt, gå och cykla dit.

Hur kan då hållbara handelslösningar bli en möjlighet för de tre olika exemplen?

Nybyggda miljöstadsdelen
Konsumtion har en stor miljöpåverkan. Det är också något som engagerar människor mer än t.ex. energianvändning. Genom att medvetet arbeta för hållbara handelslösningar i ekostadsdelar som Norra Djurgårdsstaden i Stockholm eller Västra Älvstranden i Göteborg och se till att sådant finns när de folk flyttar in kommer invånarna dagligen att påminnas om miljö och hållbarhet. Att kunna köpa ekologiska, fräscha grönsaker på Bondens marknad i närheten är också något som bidrar till områdets attraktivitet, liksom det trivsamma lilla ekokaféet. Via de hållbara handelslösningar skapas en ekodialog i området.

Köpcentrumet
För en kommersiell fastighetsförvaltare som vill sticka ut och visa att de erbjuder annat än dussinlösningar blir hållbara handelslösningar ett marknadsargument. Som fastighetsförvaltare finns det många möjligheter att arbeta för detta genom att locka till sig spännande hållbara hyresgäster och sedan kommunicera att de har sådana. Ett köpcentrum med hållbara handelslösningar, god kollektivtrafik och bostäder nära blir något annat än en dussingalleria.

Förorten
I projektet Hållbara Hökarängen arbetar man med att fylla tomma lokaler med mindre lokala verksamheter, gärna med hållbarhetsprofil. I förorten Bagarmossen har ett populärt ekocafé startat, likaså i Årsta. Småskaliga verksamheter som satsar på reparationer, second hand och ekologi blir något som lockar de boende att vistas i sin förort. Vi får en stad med flera kärnor, där det inte bara är city som lockar.

Jag har själv lång erfaranhet av de flesta aspekter inom hållbar stadsutveckling från energi till dagvattenhantering. Jag har också arbetat med hållbar konsumtion och nu tror jag att det är dags att förena dessa två områden. 

 

Mer om hållbar handel: http://miljoforskning.formas.se/sv/Nummer/Januari-2011/Innehall/Temaartiklar/Inte-bara-handel-i-hallbart-centrum/